Swedish Report On Absent Children

REPORT 341 2010 – GOOGLE TRANSLATED FROM SWEDISH

Source: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2356

all children with no children have not been accommodated. 
This study provides knowledge of causes of invalidity 
absence and how schools and administrations work for 
to promote attendance and prevent and remedy absence. 
It is through interviews with students who have returned to education after long absence and interviews 
with surveys for school and management staff like 
the problem is highlighted. 
The underlying causes of absence are many 
times complex and does not only touch the school but also

Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Long term invalidity means that it is entitled to education

the student’s situation in general. But the staff of the school staff 
The spirit and teaching structure is central to 
avoid absence. The school can not and can not be held responsible 
to solve all student problems, but it is the responsibility of the school 
to detect and investigate signals that the student does not feel 
Good. Such a signal is an invalid absence opportunity. 
The report is aimed at staff in compulsory school 
and to officials in administrations and politicians in councils 
responsible for it. The hope is that the report should 
help municipalities and schools to draw attention to the importance of working procedures for follow-up of absence.

school Absences 
and the way back 
Long term invalid absence in elementary school 
from the student’s, school and management perspective

The Agency

Ordering information: 
Fritzes Customer Service 
106 47 Stockholm 
Phone: 08-690 95 76 
Telefax: 08-690 95 50 
E-mail: skolverket@fritzes.se 
www.skolverket.se 
Order Number: 10: 1156 
ISSN: 1103-2421 
ISRN: SKOLV-R341-SE 
Graphic production: AB Typoform 
Cover image: Matton 
Press: Davidsons Tryckeri AB 
Edition: 3 500 
Stockholm 2010

Skolfavvaro and the way back 
Long-term invalid absence in elementary school from student, 
school and administration perspective

Content 
Preface 5 
Summary 6

  1. Introduction 13

Background 14

Purpose and Issues 18

Methods and sources 19

Report of the Report 22

  1. “The future sucks. Have I summoned my chance? ” 
    Student perspective on long-term absence 23

Introduction 24

They interviewed the students 25

Causes of school absence 26

“Up the long repetition back to school” 42

The students’ future trust 48

Summary discussion 49

  1. The extent of long-term absence 
    according to survey 55

Introduction 56

Invalid – valid absence 56

Acknowledgment of Long Term Invalid Absence 57

Full absence 59

Repeated Wastewater 62

Long vacancies 67

  1. To prevent absence 
    – The experience of schools and management 71

Introduction 72

Causes of absence according to school staff 72

Promoting work – so absenteeism does not occur 75

Preventive work – so the absence does not last long. 77

When absence has arisen – remedial action 82

  1. Final discussion and conclusions 91

The importance of the school 92

Absence – A reasonable resort? 92

Extent of prolonged absence 93

To prevent absence 96

Conclusions 102

References 105 
Appendix 1 107 
Appendix 2 110 
Annex 3 114

Preface 
Prolonged invalidity means that the right to education that all children in school have not been met. This study provides knowledge of 
causes of invalid absence and how schools and administrations work to 
promote attendance and prevent and remedy absence. It is through interviews 
with students who have returned to education after long absence and 
interviews with and questionnaires for school and management staff as the problem is highlighted. 
The interviews with both students and school staff show that the underlying causes of absence are many times complex and not only 
school but also the student’s situation in general. But school is of great importance 
in the students’ lives. How the school meets these students and designs the teaching 
is central to avoid absence. The school can not and is not responsible for that 
solve all student problems, but it is the school’s responsibility to discover and investigate 
the signals that the student is not doing well. Such a signal is an invalid absence opportunity. 
The report refers to all staff in compulsory school and to service 
men and politicians responsible for it. The hope is that the report should 
help municipalities and schools to draw attention to the importance of functioning 
routines for follow-up of absence. Developing working methods to meet 
Students with different issues are necessary, otherwise these students will risk 
end up in prolonged absence. 
We would like to warmly thank the students, schools and administrations who have 
contributed to the report by answering the questionnaires and participating in our 
interviews. 
A working group at Skolverket has completed the study and prepared the report. The following groups were included in the working group: Birgitta Andrén and Ann 
Frisell Ellburg (project manager), Staffan Engström, Helena Herlitz, Peter Nyberg 
and Annsofi Persson Stenborg. 
School Agency on March 8, 2010 
Per Thullberg

Birgitta Andrén

Ann Frisell Ellburg

General

of Education

of Education

Skolfavvaro and the way back 5

Summary 
“I drove motivation quite a lot to be in school … It felt like 
some kind of anxiety to be there. It could be a huge step to go through 
the door up to school, then up the stairs “. That says Urban1, one of the students 
who returned to education after being absent most of the time 
of grade 9. His feeling was that: “The future sucks. I have already summoned mine 
chance. There is no point in trying. ” 
Urban is not alone in having been permanently absent from 
Primary School. In this study, another 20 students are interviewed.According to municipalities and independent schools, there were 1,650 students who were complete 
resigned without valid reasons for at least one month at the end of the 2008/09 academic year. 
600 of them had been gone all the spring term or even longer.

Purpose of the study 
The purpose is partly to map the extent of long-term absence in compulsory
school and partly to deepen the knowledge of causes of absence and how 
schools work to prevent, prevent and correct it.2 The study is a follow-up to the National Agency’s previous publication entitled “The right to education” .3 Through 
The 21 students’ stories in this report hope the National Agency can create 
A greater understanding of why some students are becoming absent, but also 
show that it is possible to capture and support these students.

Skills and the right to education 
All children in Sweden have a compulsory school and a statutory right to education. The duty to attend also means attendance, ie. obligation to participate in the education as 
organized if the child is not sick or has any other valid reason to fail.4 
Prolonged absence means that the right to education is not met. 
For the individual child, but also for society, there is an extensive absence 
from the compulsory school lead to major difficulties and costs. Incomplete primary school education provides small opportunities in the labor market and 
can mean exclusion and suffering.

1 All names of students and school staff in the report are fingered. 
2 The study comprises elementary school and, in part, compulsory school, but not special school 
and community school. 
3 National Agency for Education (2008 a). Right to education. About students who do not attend school. Report No. 309. 
4 3 chap. Section 1, Chapter 3 Section 11 of the Schools Act (1985: 1100).

6 Skolfavvaro and the way back

The extent of long term invalid complete absence 
In total, there were approximately 1,500 school pupils in municipal schools 
and almost 150 students in independent schools that were at the end of the 2008/09 academic year 
completely absent for at least one month without valid reasons. It is apparent from one 
questionnaire to municipal administrations, responsible for compulsory school, and to 
a selection of independent schools at the end of the spring term of 2009. Almost 1 100 students 
had been gone for two months or more. Nearly 600 students had been absent at least throughout the spring term. More than 150 students had been away from school 
throughout the 2008/09 academic year or even longer. 
These are essentially identical numbers to the previous survey 
two years ago showed. The data thus confirms the results, which were 
suffered some uncertainty due to the fact that relatively many municipalities did not 
could provide numerical information. Knowledge in the municipalities about the extent of 
Prolonged invalid absence has improved in the 2009 survey. 
In relation to all students, the problem may seem small: hardly two 
students of 1 000 in compulsory school, barely four in 1 000 in final grades 7-9. But in the number of individuals, the problem is very serious. Each and everyone of 
the students who are away from school for a long time are at risk of slipping in the studies and may not achieve the goals that are the basis for further education and 
participation in working life. Absence in itself is a serious indication of the pupil 
is not good and that the school has not been able to give it, in cooperation with other actors 
support and the help that the student would have needed. 
Full absence is approximately as common among boys as girls 
and almost as common in independent schools as in municipal schools.The absence is mainly concentrated on the latter courses in both municipalities 
and independent schools.

The extent of long term invalid absence 
According to the survey, a total of 12,100 school pupils have been recurring
Invalid absent from certain lessons / subjects / days for at least two months at the end of the 2008/09 academic year. 10,900 students went to municipal schools, 1,200 
in independent schools. Both in municipal and independent schools this is almost 
twice as many as the answers to the corresponding surveys two years earlier. 
Nothing in the interviews with schools and administrations suggests a dramatic 
increase of the long-lasting abstraction. Check with a number of municipalities 
which reported significant increases also do not indicate that, which means that 
The big increase must be interpreted as the figures in the previous survey were 
heavily underestimated. Municipalities have become more since this survey
pay attention to the absenteeism issues and more municipalities have acquired 
administrative systems or procedures so that they can monitor and report from

Skolfavvaro and the way back 7

scope of the product. Extensive crude absence is thus even greater 
problem than emerged in the previous survey. 
In relation to the pupil number, the percentage of recurring absences is accurate 
the same in municipal and independent schools. Strut absenteeism occurs especially in the later grades 7-9 and is of approximately the same order of magnitude 
among boys like among girls.

Invalid absence in school 
About 40 of the approximately 1,500 students in municipal schools with full 
Absence for at least one month were students in compulsory special school. Relative to 
The number of pupils is higher than in compulsory school – approximately three per 1,000 students compared 
with two per 1 000 in elementary school. Strict absence also occurs in compulsory school, but in relation to the number of pupils, it was lower than in compulsory school.

leave 
In addition to invalid absence, different types of education are a cause of extensive 
absence. More than 11,000 students in compulsory school had been absent in 
more than two weeks in the 2008/09 academic year because they are granted free of charge. According to 
survey results reject municipalities and independent schools rarely request for 
more than ten days’ leave, although the primary school regulation states that 
there should be particular reasons for the Board of Education to grant so long 
Leave.5 All absenteeism is at risk of the student coming after school work and having difficulty recovering what he or she has lost. Even though the custodian assumes a great responsibility to support the student to get along, 
In practice, the school must provide specific support if difficulties arise 
due to the lost learning opportunities. There may therefore be reason 
for the principals to demand greater respect for school work and special reasons 
to grant longer leave.

Causes of absence 
The interviewed students’ school absenteeism often resides in a complex weave of different 
kind of problems that can affect both home and school. The combinations can be 
that a student does not understand a subject that he or she is stamped as stupid and 
loses self-esteem. Another is that the student goes to school, finds the subjects 
incomprehensible in combination with the student being part of a companion who was in 
system not to attend classes. Additional combinations may be about one 
unsafe home environment in combination with inadequate teaching and organization 
5 6 ch. Section 8 of the Primary Schools Ordinance (1994: 1194).

8 Skolfavvaro and the way back

as well as social exclusion. Different factors together can lead to lost 
self-esteem and mental health, which in turn can result in long term invalidity 
absence. 
The reasons can be sorted into two main categories and three school factors: 
educational, organizational and social factors, as well as factors that are associated with it 
home and family. The focus of the report is to find the school factors that have 
affected the students’ invalid absence. But the stories give a complex problem picture, where both different school factors and the student’s home environment have contributed 
to the long invalid absence. 
School staff also state in the interviews that there is often a social problem in the long-term absence and that the students can have a very difficult 
life situation. At the same time, it is important to note that there are many students with 
difficult living conditions going to school The school can thus also be the refuge as 
create structure, give life and confidence in the future in an otherwise difficult existence. 
Psychological problems like social phobia, panic disorder or autism-like symptoms and other neuropsychiatric problems also occur among students with 
absenteeism, according to the interviewed school staff. An interview with 
a teacher who for many years participated in investigations of young adults for one 
Any neuropsychiatric diagnosis points to this group’s school difficulties 
and absence. According to the teacher, in many cases this has to do with the school not 
design the teaching according to their particular needs.

To promote attendance and prevent and remedy absence 
The school’s working environment can in itself counteract or contribute to the absence of a child. 
The teaching must be designed to suit the students’ different needs.6 
Interviews with both the students and the school attendants show that the absence of strings is greatest at classes in sports and health. 
In all interviews – with school attendants, administrations and students with their own 
experiences of absence – return the response from teachers and others 
school staff as the single most important factor to avoid absence or getting 
return students from absence. That, after all, the school is working in a different way 
life is often linked to the fact that there is someone in the school who sees and understands. 
Positive cooperation and good contacts with the home, not only in the case of problems, are emphasized by many interviewed, both in schools and at administrations. 
Good routines, early detection and early efforts are essential to 
avoid the absence of long term The course of action and the responsibility of different persons 
If students are invalid absent must be clear and the principal must follow up

6 According to the curriculum, curriculum for the compulsory school system, preschool class and the leisure center, Lpo 94, the teaching will be adapted to each pupil’s conditions and needs (p 4).

Skolfavvaro and the way back 9

that the procedures are followed. Several of the interviewed students describe shortcomings in absenteeism as a reason why their absence could be so extensive. 
The reasons behind the absence must be thoroughly investigated and lead to concrete changes.7 Pupil health plays an important role in the students’ entire 
school situation and especially for students in difficult personal or family-related 
circumstances. However, the interviews show that student health is often unclear. 
According to the survey results, there are no special in two of ten municipalities 
Preparedness to support the schools if pupils are permanently absent. Of 
The interviews with both students and school staff show that they are underlying 
The reasons many times are complex and not just the school but also 
the student’s situation in general. It is not the responsibility of the school to solve all problems, but 
It is the school’s responsibility to detect and investigate all signals that the student is not 
feel good and if necessary, help others, especially the social services and 
kids and youth psychiatry. Such cooperation is based on relationships, consensus and knowledge of each other’s competencies and responsibilities.8 It must 
be established and must be maintained and ongoing on time to work 
Joint, simultaneous efforts are required.

School’s conclusions 
The experiences of both the students and school and management staff 
The reports in this study reinforce many of the conclusions that were already in 
“Right to education”: 9 
• The importance of the work environment and the teaching content and design 
in order for absence to occur. 
• Significance of staff’s responsiveness and commitment 
• The importance of positive cooperation with the home. 
• The need for good procedures for absence and immediate follow-up 
efforts. 
• The importance of a comprehensive investigation of the underlying causes of absence before decisions are taken on measures. 
• Many of the reasons for invalid absence are school related and require action 
in school. 
• Many of the students have a difficult life situation and problems that the school does not 
can solve and neither is it the responsibility of the school to solve. It must therefore 
7 School Agency (2008 b). General advice and comments. For work with action programs. Order no. 08: 1036. 
8 National Agency for Education (2009 a). Experiences of interaction between children and young people who are ill or at risk 
to go badly Order No. 10: 1152. 
9 National Agency for Education (2008 a).

10 Skolfavvaro and the way back

There is a preparedness and organization for continuous interaction between 
school, social services and child and adolescent psychiatry. 
The study also shows that: 
• Teaching in and the environment on the subject of sport and health needs to be analyzed 
at many schools because the absenteeism problems appear the greatest in this subject. 
• The role and responsibility of student health in the work towards absence need to be clarified 
many schools. 
• Skolarvarmeram is often successful in the work of invalid absence. 
• Many municipalities need to review their routines for when absenteeism is to be discussed in the committee. 
• Many municipalities and independent schools need to analyze their interpretation of 
Special reasons for granting longer leave from school work. 
Many of the above factors are general and contribute to well-being and 
good results for students in the community. Most of the factors are also well
known and in many cases already regulated in the school day, curriculum and 
school regulations. 
One reason that they are not fully applied may be that it is difficult. 
Another reason may be that the school is experiencing problems with the student 
and at home and therefore it is not the school’s responsibility. 
The school’s assignment is often complicated, but it implies a responsibility 
in order for all students to receive their right to education. If necessary, can 
The school helps other actors such as social services and child and adolescent psychiatry. However, the school, where the students are present every day, have a responsibility to 
detect and respond to all signals that the student is not doing well. An invalid 
absence is such a signal. 
The home municipality is responsible for ensuring that all school pupils attend school. 
The principal of independent schools is responsible for the pupils 
Enrolled attend school. The National Agency for Education therefore wishes to draw attention to the principals 
this responsibility and their duty to provide the business conditions for 
be able to do their work.

Skolfavvaro and the way back 11

1

1

Introduction

Background 
Right to education 
All children resident in Sweden have a statutory duty and a statutory right to
education.10 The duty of the school entails an obligation for the student to go to school and 
participate in the education if the student is not ill or granted leave.11 The duty to attend 
also imposes an obligation on custodians to ensure that their children go 
to school and an obligation for the school and the municipality to check for all 
school-dependent children living in the municipality fulfill their duty to attend school. Commune 
Supervision that the compulsory schooling is fulfilled means, inter alia, that the municipality is to see 
to dependent children who live in the municipality but do not attend primary school 
(or equivalent school forms) otherwise receive prescribed education. The duty to attend is equivalent to a right to education. 
At the beginning of 2008, the Swedish National Agency for Education published the report entitled “The right to education. About students who do not go to school “.12 This was the first national study 
of long term invalid absence in elementary school. It showed on the approximate 
the extent of invalid absence at the end of the academic year 2006/07.About 1,600 
Students had not been to school for at least one month. About 5,000 students had 
have repeatedly been absent for at least two months. The situation was about 
the same in municipal and in independent schools. 
Another result of the survey was that a large number of municipalities did not 
had found out the extent of long-term absence in their schools, despite the numbers 
should be of great importance for their own follow-up. Extensive absence 
is a clear indication of serious problems in school and for the individual child. One of the conclusions in the report was that the lack of knowledge of many 
municipalities on the extent of the absence meant that the National Agency for Education should repeat 
the survey to try to get safer information and an even more comprehensive 
National picture of how many students are long-standing absent. 
The review of the research on school absence reported in “Rätten 
for education “showed that it could be divided into two perspectives: one with individual focus that connects students’ absence with the individual’s risk behavior 
and a structural perspective that focuses on the school as a working environment and on 
Deficiencies in the school’s work environment can lead to absence. 
The causes of long-term invalid absence were highlighted in the previous report 
partly through a survey aimed at municipalities and independent schools, partly through

10 3 chap. Section 1 of the School Act (1985: 1100). The compulsory school must be completed in elementary school, special school, special school, joint school or in approved independent schools. 
11 3 ch. Section 11 of the Schools Act (1985: 1100). 
12 National Agency for Education (2008 a).

14 Skolfavvaro and the way back

An analysis of a number of enforcement decisions in which municipalities were criticized for the right to 
education breached. 
The answers of the municipalities and the independent schools in the survey were mutually consistent. Both municipalities and independent schools felt that it 
The most common cause of long term invalid absence was “social or psychosocial 
problem “or that the children” have weak support for school leaving from home “. 
However, the school must be able to work with pupils’ individual problems and the responsibility of the school is even greater if the pupils have weak support from home. Causes in school 
until these students could not or would not go to school did not appear in the survey. The analysis of supervisory decisions gave a different picture of the causes. 
The parents had usually turned to the school’s supervisory unit13 because they 
felt that their children were violated or because the child did not receive the support it would have 
have needed. The child eventually refused to go to school, alternatively let the parents 
The child stays home because it felt so bad at school. The study only analyzed the supervisory decisions that led to criticism and in all these cases 
the principal had not put in proper or adequate measures so that the child 
had returned to school. It turned out to be normal that the school does not 
Explain the actual reasons for the absence and therefore incorrectly set actions like 
did not help. The analysis of supervisory decisions thus showed a lack of schooling 
led to the children not going to school. It was also clear in many of the surveys that the school had to work very solely when it came to dealing with
they are usually very difficult problems. The municipality offered no support, cooperation 
with other agencies did not work and all responsibility ended up on the individual 
the principal and the school. 
No pupils spoke in the “right to education”. One of the conclusions was that 
The students’ perspective on absence would have to be highlighted more closely for better 
be able to understand the underlying causes. By analyzing different kinds 
Relationships (student / school staff, student / parents, student / peers, home / school) as can 
Having fallen, you may better understand the complexity of the long-term student absence and find appropriate measures to reduce the absence.

13 Supervision of school activities has been exercised since 1 October 2008 by the Norwegian School Inspectorate.

Skolfavvaro and the way back 15

CRC 
Sweden was one of the first countries to ratify the Convention on the Rights of the Child.14 
The Children’s Convention provides a universal definition of what rights should be 
apply to all children throughout the world. One of the articles in the Convention (Article 28) 
recognizes the child’s right to education. The countries that signed the Children’s Convention undertake, in particular, to take action to encourage 
regular attendance at the school and reduce the number of study breaks.

School and Asperger’s Syndrome 
The School Agency’s report “School and Asperger’s Syndrome” presents information from a survey to schools in six municipalities, partly from interviews in one 
Number of schools in these municipalities with activities aimed at students with 
Asperger’s syndrome.15 The schools report that many of the students with Aspergers 
Syndrome has been absent during periods and organizing different 
forms of help to reduce the absence. Repeated phone contact, retrieval or someone encountering the way, as well as adapting the teaching 
or school situation are examples of such help. The schools also describe that 
school difficulties and absenteeism in the usual class has often preceded the placement 
in special teaching group. The former school has failed with its 
assignment to give the student the conditions that he or she needs and the student 
have failed with their knowledge building, their social development and theirs 
peer relationships.

Collaboration about children who are ill or at risk 
Get hurt 
The “right to education” found that cooperation with social services and services 
Child and adolescent psychiatry is an important prerequisite for success at work 
with long absence. The School Development Agency was already in 2006 
commissioned by the government to allocate funds to pilot projects and support locally 
development work in primary and secondary school. The goal was to see which 
methods that work for co-operation between school, police, social services and 
child and adolescent psychiatry around children who are ill or at risk of being ill.

14 The Children’s Convention is available on the Children’s Ombudsman’s website; http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=55 (2010-03-08) 
15 National Agency for Education (2009 c). School and Asperger’s Syndrome. Experiences from school staff and researchers. 
Report No. 334.

16 Skolfavvaro and the way back

The investment comprised SEK 100 million in 2007-2008.16 
In the spring of 2007 about 250 applications and 100 municipalities / projects were received 
was granted money. Applications were sorted into four areas there each 
of the above mentioned parties were more visible. In school, great absence is an important one 
indication that the child is in pain or is in danger of danger. Great absence was therefore an area for collaborative projects, where the school had a prominent role. 
Other areas were drug prevention, crime prevention work and 
serious mental ill health. 
Collaboration was the definition set out in “Cooperation Strategy.” 
around children who feel bad “, that is,” when someone or someone adds their specifics 
resources, competencies and / or knowledge for a task as a joint one 
have to solve “.17 
In the final report to the government of the collaborative assignment and in the report 
“The Power of Collaboration” describes various examples and experiences of collaboration within the four areas, including for students with a high degree of absence.18 
The collaborative project has been evaluated by the Health Academy at Örebro University.19 The overall purpose of the evaluation was to increase knowledge about 
cooperation as a process between the various parties, as a means of improvement 
the situation of children and young people who feel bad. In order to fulfill the mission of 
In the long term, the National Agency for Education has ordered a report with a socio-economic analysis 
of the collaborative project linked to preventive work with vulnerable children, ie 
An economic analysis of what exclusion costs society in relation to what 
collaborative efforts cost and can result in.20

16 Government Decree U2006 / 5879 / S. The assignment was transferred to Skolverket on 1 October 2008 
and finalized in December 2009, see Reporting of assignments given to the Authority for 
school development to allocate funds to collaborative projects in primary and secondary schools. 
Available on the school’s website, www.skolverket.se/publications. 
17 National Board of Health, School of Education, National Police Board (2007). Strategy for collaboration – around children and young people who are ill or risk to be ill. National Board of Health, article number: 2007-123-31
18 National Agency for Education (2009 b). The power of cooperation.Order no. 09: 1110th 
19 Danermark B., Germundsson P., Englund U., Lööf K. Collaboration about children as dangers badly 
or risk being ill. A formative evaluation of collaboration between school, social services, police 
as well as child and adolescent psychiatry. Örebro University, Health Academy. Appendix to the National Agency for Education 
Accounting to the Government Reporting the assignment to allocate funds to collaborative projects 
within the primary and secondary school. Available on the school’s website www.skolverket.se/ 
publications. 
20 Nilsson I., Wadeskog A. (2009). A socio-economic analysis of Skolverket’s collaborative project. 
Skolverket’s website, http://www.skolverket.se/sb/d/2836/a/16305 (2010-03-08).

Skolfavvaro and the way back 17

Purpose and questions 
The National Agency for Education stated in the report entitled “The right to education” that the Authority should 
continue to monitor children’s right to education, in inspection and oversight though 
also in further evaluation efforts.21 
The purpose of this study is 
• to chart the extent of long-term absence, 
• to deepen knowledge about causes of absence based on pupils, schools and management perspectives and how schools work to prevent, prevent and remedy long-term absence. 
Issues that will be highlighted and answered in the report are: 
• Hur många elever var långvarigt frånvarande från grundskolan och obligatoriska särskolan i slutet av läsåret 2008/09? 
• Vilka orsaker finns till långvarig frånvaro, ur elev- respektive skolperspektiv? 
• Hur arbetar skolor för att förebygga och minska långvarig frånvaro och hur
skulle arbetet kunna förbättras, enligt elevernas erfarenheter och enligt skolor och förvaltningar? 
Rapporten ”Rätten till utbildning” blev mycket uppmärksammad när den 
publicerades och erfarenheterna från t.ex. Samverkansprojektet är att flera 
skolor och kommuner började arbeta mer intensivt med frånvaroproblematiken i samband med den. Bara att synliggöra omfattningen av problemet, dvs. 
hur många elever som inte gått i skolan på länge, sätter fokus på detta allvarliga problem och kan medverka till att fler elever får hjälp att komma tillbaka. 
Förhoppningen är att resultaten i denna rapport, tillsammans med de tidigare 
nämnda rapporterna, ska bidra till att kommuner och skolor uppmärksammar betydelsen av fungerande rutiner för uppföljning av frånvaro. Behovet är 
stort av att utveckla arbetssätt för att kunna möta elever med olika problematik 
som annars riskerar att hamna i långvarig frånvaro. Dessa rutiner och insatser 
borde enligt Skolverkets mening också kunna leda till att andra elevers behov 
upptäcks så att de får det stöd de behöver.

21 Tillsyn och inspektion utövas fr om 1 oktober 2008 av Statens Skolinspektion.

18 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Methods and sources 
Surveys The 
scope of long term invalid absence, etc., has been mapped out by surveys to 
all children and education administrations (equivalent) responsible for compulsory school and a selection of independent schools. Every third independent school at 
primary school level with at least 30 students was included in the sample. The surveys were answered by 
131 of 163 independent schools (80% response rate) and by 288 of 327 children and 
education administrations (equivalent) in municipalities or municipalities (88% 
response rate). The loss has been assumed to be random and the extent of the absence has been calculated at national level based on the proportion of absent pupils in different 
municipal groups among the municipalities / schools that answered the questionnaire.
In municipalities that do not have a common absence registration system for 
their schools that allow the administration to compile statistics 
on attendance and absence, the survey involved considerable work. The administration 
had to turn to each school to retrieve the information. Since information about the absence situation in schools should be important even in the municipal follow-up, the work effort is likely to be useful even within the 
municipality. 
The fact that absence information is not collected from each school implies a 
certain degree of uncertainty as to the possible failure. Appendix 2 gives a more 
detailed description of the survey and any sources of error in the questionnaire are discussed.

Pupils 
interview Pupils have been interviewed in seven municipalities.22 The Swedish National Agency for Education has contacted the 
pupils through established contacts within the Collaboration Project.23 The contact persons in the Collaboration Project contacted school staff at each 
school, which in turn had contact with previously long-term students, invalid absenteeism. The students were asked if they would be interviewed. Only 
those who volunteered would be interviewed. Interview pages are listed in 
Appendix 1. 
A total of 15 girls and 6 boys are included. 21 student voices are heard in 20 interviews. In an interview, the deputy principal is present without her presence 
, the student refused to be interviewed. Two interviews include two people in each

22 Ann Frisell Ellburg is responsible for processing and analyzes of student interviews. She has 
carried out all. Peter Nyberg participated in three student interviews. 
23 National Agency for Education (2009 a).

Skolfoffvaro and the way back 19

interview. In both interviews, the best friend is with. In one 
case, only one experience of long-term invalid absence. In the other 
, both have experience of long-term invalid absence. Without each other, they would not be 
interviewed, so the interviewer chose to talk to both of them at the same time as the 
interview might otherwise be canceled. 
Each interview lasted for about half an hour to an hour. Notes were taken at each interview. The conversations took place in the school’s premises, often in connection with the 
school’s staff rooms . In one case, a person was interviewed at a cafe near the 
school. In another case, a student was interviewed by telephone.
The interviews showcase 21 individual individuals’ stories about their primary school and do not claim to be representative in any quantitative sense for the group of students with experience of prolonged invalid absence. Obviously, however, all important information communicates to understand what long-term invalid 
absence can be about and how it can be returned.

Svårigheter kopplade till metod 
Det var vissa svårigheter att få tag i intervjupersoner som var villiga att ställa 
upp och prata om sina erfarenheter av ogiltig skolfrånvaro. Den ogiltiga 
frånvaron kan upplevas som ett misslyckande för den enskilde individen.24 Det 
innebär också ett blottläggande av personens liv, hemförhållanden osv., vilket 
kan upplevas som känsligt, något som Skolverket har försökt att ta hänsyn till 
(se etiska hänsyn nedan). Skolverket vände sig främst till elever som retroaktivt 
kunde berätta om sina erfarenheter. Majoriteten gick på Individuella programmet (IV) i gymnasieskolan, några på nationella program och ytterligare några 
gick kvar i grundskolan, varav ett par hade gått om en årskurs.

Etiska hänsyn 
En undersökning av detta slag är förknippad med metodologiska och etiska
svårigheter. Frågorna är av känslig och personlig karaktär. Att svara på frågor 
om obehagliga och personliga händelser som kan ha föranlett den ogiltiga 
frånvaron kan vara svårt. Denna aspekt har beaktats i utformandet av intervjuerna, i instruktioner till genomförandet, intervjuupplägg och intervjuguider. 
Samtidigt kan möjligheten att diskutera sina erfarenheter upplevas som positivt av respondenterna, vilket några intervjuer visar. I samråd med respektive 
verksamhet har personalen ombetts ha en beredskap för de olika reaktioner 
som kan väckas hos de intervjuade personerna. 
24 En elevs ”misslyckande” i skolan beror på en mängd faktorer, inte minst pedagogiska, vilket 
diskuteras i avsnitt 2. Likväl kan det på ett personligt plan upplevas som ett misslyckande 
(se Henriksson 2009).

20 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Interviews with school and management 
representatives Rector, teacher and student health personnel have been interviewed in nine schools (one of them 
) in eight municipalities, mainly in the same municipalities as where the student interviews were conducted. In some schools, several staff groups have been interviewed 
at the same time, at other schools, two or in one case, three interviews have been conducted. 
All staff groups have not been interviewed at all nine schools. 
In six municipalities, the primary school manager or management 
manager and in one case, a municipal authority responsible for a school heritage project, have been interviewed. In five of the 
municipalities, both school and management interviews were conducted. 
In addition, a group-level manager in an independent school group has been interviewed.
A total of 22 interviews were conducted. 
Schools and municipalities were chosen to be of different size, having 
different socio-economic structures, geographically spread across the country and, if 
possible, the same as where students with previous long-term absence were interviewed. The intention was to spread across different types of municipalities and schools 
to capture many different views and experiences of long-term absence 
and how it can be counteracted and addressed.

Intervju med en lärare med erfarenhet från 
utredningar av neuropsykiatrisk problematik 
För att belysa skolfrånvaro för elever med en neuropsykiatrisk problematik har 
en intervju genomförts med en pedagog som i ett tiotal år arbetat i ett medicinskt utredningsteam som utreder unga vuxna för en eventuell neuropsykiatrisk diagnos. Hennes uppgift i teamet var att kartlägga deras skolerfarenheter. 
Hon har intervjuat över 250 personer i 18–30-årsåldern om skoltiden, som 
ofta var problemfylld och innebar skolfrånvaro.

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 21

Rapportens disposition

2

After this introductory section, section 2 lists the students’ stories of 
their experiences of extensive absence, the reasons for absence, and how 
they returned to education. The final part of this section discusses 
how pupils’ stories can be interpreted and what they point out as essential for the 
school to get stuck to support students with severe difficulties. 
Section 3 presents the extent of long-term invalid absence and granted 
long-term unemployment based on the information provided by municipalities and independent schools 
in the questionnaires. 
Section 4 consists of the interviewed school and management 
staff experiences and perceptions of reasons for long-term absence and what
required to prevent long-term absence. Results from the surveys on 
municipalities and independent schools routines and work on absence were also reported 
here. 
Finally, section 5 summarizes and discusses the results obtained in questionnaires and interviews. The conclusions that the National Agency for Education can draw reinforces 
the conclusions that were already in the School Agency’s previous study of long-term invalid 
absence: the importance of a good working environment, good absence routines, early detection, 
collaboration with other actors such as parents, social services and child and 
adolescent psychiatry.25

25 In the Swedish National Agency for Education (2008 a) there is an overview of Swedish earlier studies and Swedish research on 
school absence. In the same report, Appendix 1, the legislation regarding the right to education 
and schooling is reported.

22 Skolfavo and the way back

2

“The future sucks. Have I 
summoned my chance? “

ELEVPERSPECTIVE ON LONG-TERM RESPONSE

Skolfavvaro and the way back 23

Introduktion 
”Kanske var det därför som han älskade Skolan. Inne i skolan fanns Sverige, där 
fanns världen på besök varje dag. I Skolan hade han sin fasta punkt, medan de 
mer bortskämda hade sina fasta punkter där hemma i sina hem. De gick hem 
från skolan om eftermiddagarna. Han gick bort från skolan/…/ På ett sätt så
hatade han också skolan, för att den ljög så mycket, ljög på ett fint och ett från 
barnens håll alldeles oangripligt språk, men det var dock hans fristad och ö….” 
(ur Nässlorna blomma av Harry Martinsson)26 
”Jag hatar redan skolan. Det luktade illa. Särskilt på toaletterna. I klassrummet 
var det kvavt. Nästan så att man fick svårt att andas. Lamporna hade två 
miljoner watt, det var så ljust att det stack i ögonen. De andra barnen vet jag 
inget om. Jag tittade inte på dem. Hörde bara att de som satt längst fram var 
väldigt ivriga att svara på frökens frågor.” (ur Dårens dotter av Mian Lodalen) 27 
Citaten ovan kommer från litteraturens värld, två författares motsatta erfarenheter av skolan, Harry Martinsson i början av förra seklet och Mian Lodalens 
på 1970-talet. Deras berättelser uppvisar två ytterligheter av skolan. I Harry
Martinssons alter ego Martins värld blir klassrummet en fristad bortom den 
verklighet han lever i. Bildningen via böckerna lindrar Martins hunger efter 
kunskaper och ett annat liv bortom det kärlekslösa liv han lever. Fröken Alma 
blir en ljusbärare i hans existentiella mörker. Skolan i Mian Lodalens självbiografi skildras däremot som ett fängelse och fröken nästan som en plit som 
kontrollerar och disciplinerar hennes alter ego Connies liv. Lektionerna blir 
obegripliga föreställningar där Connie inte förstår vad som pågår. Hon blir 
en ”jobbig” elev som inte lyssnar eller blir respekterad, varken i skolan eller 
hemma. I stället flyr hon ut till friheten utanför skolans väggar och struntar i 
att gå på lektionerna redan i årskurs 1. 
Dessa bilder av skolan fångar extremerna: vad skolan borde vara, en fristad 
och ö för kunskapstörstande elever oavsett hemförhållanden, och vad den 
inte borde uppfattas som, ett fängelse. Någonstans däremellan hamnar skolan 
i de elevers berättelser som avhandlas i det här avsnittet. Samtliga elever har 
erfarenhet av långvarig ogiltig frånvaro. Några har uppfattat lektionerna som 
Connie gör, som obegripliga föreställningar och därför inte gått dit, medan 
caféet, korridoren och kamraterna utgjort trygga punkter i skolan. Other 
elever har inte velat gå till skolan alls i långa perioder beroende på en rad

26 Martinsson, Harry (1950). Nässlorna blomma. Stockholm: Albert Bonniers förlag AB. 
27 Lodalen, Mian (2008). Dårens dotter. Stockholm: Bokförlaget Forum.

24 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

olika anledningar främst kopplat till skolans organisering, lärarnas pedagogik 
samt skolans sociala miljö, men också till personliga kriser som rör hemförhållanden. De intervjuade elevernas skolfrånvaro bottnar med andra ord i en 
komplex väv av olika slags problem, som berör både hem och skola. Trots sina 
svårigheter har de kommit tillbaka till utbildning i någon form och flera har 
återfått sin framtidstro. Hur denna väg bort och tillbaka till skolan har gått till
kommer att avhandlas i det här avsnittet. 
Genom dessa elevers berättelser hoppas Skolverket kunna skapa en större
förståelse för varför vissa elever blir vad pedagogikforskaren Carina Henriksson 
benämner som ”klassrumsflyktingar”28, och vad det är som gör att de trots en 
långvarig ogiltig frånvaro återvänder till någon form av utbildning. Målsättningen är att visa att det går att fånga upp och stödja dessa elever. Skolverket 
vill också lyfta fram skolpersonalens betydelse för elevernas återgång till skolarbetet. I samverkan med andra ansvariga vuxna kan de i många fall fungera som 
ljusbärare för dessa utsatta elever. Strävan måste vara att skolan blir en kreativ 
plats för alla elever oavsett behov och att rätten till utbildning värnas.

De intervjuade eleverna 
De 21 eleverna är födda mellan 1989 och 1995 och har alla erfarenhet av långvarig ogiltig frånvaro. Fem av de intervjuade är pojkar, 16 är flickor. Siffrorna från 
enkätundersökningen visar inga påtagliga skillnader mellan flickor och pojkar i 
ogiltig frånvaro, ett fenomen som skolpersonalen också vittnar om i intervjuerna. 
Däremot var det betydligt fler flickor som ville bli intervjuade i undersökningen. 
Den absolut vanligaste perioden under skolgången då eleverna varit långvarigt, ogiltigt frånvarande är fr. om årskurs 6. Bland de intervjuade eleverna har 
det funnits några enstaka elever som också varit ogiltigt frånvarande tidigare. 
I flera fall har frånvaron accelererat i ett slags ”skolkprocess” från enstaka 
ströfrånvaro till ”korridorhäng”, dvs. att eleverna har vistats i skolan utan att 
gå på lektionerna och till ”hemmasittande”, dvs. att eleverna inte har gått till 
skolan alls.29 Eleverna har ömsom befunnit sig ensamma hemma eller tillsammans med andra elever. De har varit i skolan: suttit i korridorer, på skolans 
kafé eller på skolgården, utan att gå på lektionerna. De har också befunnit sig 
ensamma hemma eller tillsammans med kamrater hemma hos dem. Gemensamt för alla är att de har haft långvarig ogiltig frånvaro.

28 Henriksson, Carina (2009). Classroom Refugees. Educational situations and relationships in the classroom. Lund: Student literature. 
29 See Karlberg, Martin and Sundell, Knut (2004). SKOLK – Healthy protest or risk behavior? 
Research and Development Unit, Stockholm, R & D Report 2004: 1.

Skolfavvaro and the way back 25

Causes of school absence 
A common pattern in the interviews is that a combination of factors has led 
to the students being long-term, invalid absent. There is 
seldom a reason why the students did not attend the lessons, but several. 
Nonetheless, the causes will be reported separately and then linked 
together in a common reasoning at the end of the section. These causes can be 
sorted into two main categories, partly in three school factors: educational, 
organizational and social factors, as well as factors that belong to the home and the 
family. The main purpose of the report was to find the conditions in school
which have influenced the invalid absence of the students, but which will appear 
, the answers also indicate the opportunities and shortcomings of other adults.

School Factors 
Educational Factors 
Educational factors that can lead to invalid absence may concern 
students failing to understand a topic that teachers in individual cases fail to respond and 
even stamp the student as stupid. It may also be that students with high 
absenteeism need special support, but not received it, or that no or incorrect 
diagnoses are made or delayed.

Obegriplig undervisning 
I intervjuerna framträder pedagogiska anledningar till elevernas frånvaro i 
kombination med de ovan nämnda orsakerna. Det kan handla om att en elev 
inte förstår ett ämne och behöver extra hjälp. Oftast är det något av de teoretiska ämnena som eleverna inte förstår och då kan de förlora motivationen att 
gå på lektionerna. Anna t.ex. berättar att hon inte gick i skolan överhuvudtaget i slutet av årskurs 6. Den långa frånvaron började med att hon stannade 
hemma sporadiskt. En av anledningarna var att hon inte hängde med på lektionerna i kemi, fysik och matematik. Hon var hellre kvar i skolans kapprum 
eller stannade hemma än att gå på lektionerna. Det resulterade i att hon inte 
uppnådde godkänt i ovan nämnda ämnen i slutet av grundskolan. Hon fick 
inte heller betyg i tyska, men fick godkänt i övriga ämnen. 
En annan elev, Fanny, har aldrig varit ”skolmänniska”, som hon säger. Hon 
har aldrig tyckt om skolan: ”Jag har aldrig varit insatt i skolan, så jag har aldrig 
tagit skolan på allvar, så jag har tappat vissa grunder och så, som vore bra att ha”. 
Fanny anser att hon inte fick den hjälp hon behövde i vissa ämnen. Hon har
också haft särskilt svårt för matematik, liksom fysik och kemi och varit frånvarande på dessa lektioner. Björn i sin tur berättar att han i årskurserna fyra till

26 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

sex hade en, som han tycker, ung, oansvarig lärare som hellre åkte på utflykter 
än undervisade. När klassen blandades med andra elever i årskurs 7 märktes att 
de andra eleverna hade bättre grunder än Björn och hans kamrater i exempelvis engelska. Björn hade också svårt för naturorienterande ämnen (no) och förlorade därför intresset för dem. Ämnen blir tråkiga när man inte förstår, menar 
Björn, och kan leda till att man förlorar intresset för att gå på lektionerna. 
Även Gustav berättar att han visserligen var närvarande på de samhällsorienterande (so) lektionerna, men att han inte förstod särskilt mycket. Gustav sa 
ifrån till läraren och fick hjälp när han inte hängde med. Irma i sin tur tyckte 
att det var roligt och lätt att gå i skolan i början av grundskolan, men i årskurs 
7 förlorade hon tilltro till sina kunskaper. Hon kunde inte koncentrera sig och 
tappade motivationen, särskilt i matematik. Det ledde till att Irma slutade att 
gå på lektionerna och fick mer och mer ströfrånvaro. 
Vilmer började vara borta från lektioner i slutet av årskurs 8 i de ämnen han inte 
tyckte var roliga, såsom matematik. Han slutade även att gå på engelsklektionerna. 
I årskurs 9 var han i stort sett frånvarande från samtliga teoretiska ämnen. 
Miriam kom till Sverige som tolvåring. Det gick bra för henne första året, 
men efter ett år i förberedelseklass, när hon skulle integreras i vanlig klass i
årskurs 7, orkade hon inte gå i skolan. Miriam kände att hon inte fick den 
hjälp hon behövde med svenska språket: ”Språket är jättesvårt när man kommer 
till ett nytt land. De elever som gick i klassen hade bott här jättelänge eller så var 
de födda här, så det var jättesvårt att hänga med”. Miriams långvariga frånvaro 
accelererade i årskurs 9. Första terminen i den årskursen hade hon visserligen 
bra betyg. Läraren i engelska var snäll och hon fick väl godkänt i engelska 
och samhällskunskap, men sänkte sitt betyg sista terminen eftersom hon inte 
orkade gå på lektionerna. Inte heller i idrott och hälsa fick hon godkänt betyg, 
eftersom hon aldrig gick på lektionerna. 
Betydelsen av personalens bemötande och engagemang 
Elevintervjuerna vittnar om att skolpersonalens bemötande av eleverna har 
påverkat deras närvaro i skolan. Eleverna berättar om skolpersonal som blivit 
ett viktigt stöd när någonting allvarligt hänt dem. Simons pappa dog när han
var 12 år, men då hade han en lärare som han kunde prata med. Läraren förstod barnen och var inte som ”en gammal gubbe”, som Simon uttrycker det. 
I årskurs 7 fick han nya lärare och då slutade han att gå på lektionerna. Innan 
dess var han skötsam och duktig i skolan. 
Några intervjupersoner ifrågasätter emellertid vissa lärares relation till 
sitt pedagogiska uppdrag. Lärare måste visa att de tycker att det är roligt 
att undervisa, annars förlorar eleverna intresset för att sitta där, menar de. 
En bra lärare ska inte vara mesig eller för sträng, men ha sina gränser och 
ha humor menar flera av de intervjuade eleverna. Beröm är också centralt, 
Skolfrånvaro och vägen tillbaka 27

särskilt för elever med frånvaroproblematik: ”Dom kanske skulle berömma mig 
när jag kommer i stället för att skälla ut mig när jag inte är där”, säger t.ex. 
Elin som går i årskurs 7. Favorisering är också någonting som eleverna reagerat starkt på. En bra lärare är en lärare som inte favoriserar och som förstår 
ungdomar och inte bara tänker på hur det var när de själva gick i skolan, 
menar Vilmer. 
Det händer också att lärare uppträder respektlöst och ställer för höga krav. 
De kan tom uppfattas som elevernas fiender. Lärarnas fientliga inställning 
kan ibland bidra till att ungdomarna struntar i deras lektioner. Bristande tillit 
till elevernas förmåga skapar också en otrygghet hos eleverna. 
Daniella som går i årskurs 9 berättar att hennes mentor sade till henne att 
hon inte skulle komma in på gymnasiet om hon inte kom till skolan. Mentorn
hotade tom med fosterfamiljsplacering. Uttalandet bidrog i sin tur till att 
Daniella och hennes mamma inte kände något förtroende för mentorn. Det 
var därför en mycket viktig åtgärd att byta mentor för att Daniella över huvud 
taget skulle komma tillbaka till klassen, vilket så småningom skedde. 
Miriam orkade inte heller med vissa lärare, bland annat läraren i idrott och 
hälsa, för att han var sträng och brukade skrika åt eleverna. Även matematik 
läraren uppträdde konstigt, enligt Miriam, och ställde för höga krav. Miriam 
fick inte godkänt i matematik, medan hon på Individuella programmet (IV) 
i gymnasieskolan, där hon numera går, har betyget Mycket väl godkänt. Hon 
tror att det beror på läraren. Den förra läraren trodde inte på Miriam utan 
bidrog till att Miriam hatade skolan. Kemi var svårt, och där hade hon samma 
lärare. Även om Miriam klarade proven, så fick hon inte godkänt, för läraren
ansåg att hon inte klarade sig bra på lektionerna. 
Några elever har blivit kallade dumma, en stämpel som påverkat deras självbild. Gustav slutade att gå till skolan i årskurs 7 på grund av en lärare: ”Han 
kunde stå och skrika mitt i ansiktet och kalla en grejer. Han skrek att man var 
dum. Han var min mattelärare, NO-lärare och mentor”. Han skrek mycket åt
andra elever också, enligt Gustav, när de kom för sent och inte ville göra exakt 
som läraren sa. G 
ustav berättade hemma hur elak mentorn var. Hans mamma 
reagerade kraftigt på detta, fastän hon till en början var arg för att Gustav inte 
gick på lektionerna. Gustav gick till rektorn och berättade om mentorn, men 
rektorn lyssnade inte, utan tvingade Gustav tillbaka till mentorns klass. Det 
var också tal om att Gustav skulle byta skola, men det ville han inte. Han hade 
alla sina vänner kvar i sin gamla skola. Först ett par månader innan han slutade 
i årskurs 9 fick Gustav byta mentor, vilket han anser var för sent. 
I årskurs 4 fick Jessica höra av en matematiklärare att hon var ”en idiot”: 
”Det är hennes [lärarens] fel att jag inte gillade matte sen. Jag älskade verkligen 
matte när jag gick i ettan”. Läraren försökte att ”vara käck” efter händelsen, 
men det var som om benämningen ”idiot” etsat sig fast i Jessica. Hon förlo-

28 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

rade motivationen att gå till skolan och slutade att tycka om alla ämnen. Ett 
undantag var samhällskunskap för att hon fick ha musik i öronen medan hon 
satt och skrev, eftersom hon hade lättare att koncentrera sig då. Innan satt hon 
bara och pratade. Hon och hennes kamrater förstörde för hela klassen. De fick 
tom en lärare att gråta: ”Vi tyckte bara att det var roligt när dom fick damp 
på oss… tills dom skäller ut en på riktigt”. De hade fått höra att de var stökiga 
i klassen och att ingen ville ha dem: ”Fan vad coolt att ingen vill ha oss, tänkte 
vi”, enligt Jessica. 
I Nikes fall var det flera lärare som gav henne känslan av att de inte ville 
ha henne där. Det var gamla lärare som Nikes mamma hade haft i skolan och 
de mindes att hon också hade varit väldigt bråkig i skolan: ”Dom dömer mig
efter hur min mamma var”, säger Nike. En speciallärare stöttade dock Nike.
Hon var väldigt positiv och glad. Men hon var tvungen att flytta och då fick 
Nike en ny speciallärare, som hon inte fungerade bra ihop med. Nike har haft 
svårt för vissa ämnen, som matematik och vissa lärare, som är gammalmodiga 
och pedantiska. I årskurs 7 under andra terminen började hon att bråka med 
lärarna, bland annat med sin mentor som inte hade så stort förtroende för 
Nike. Han uppträdde så mot flera elever, menar Nike. Hans dåliga förtroende 
för henne ledde till att hon slutade att gå på lektionerna: ”Han sa det är ingen 
idé att jag försöker och då tog man ju illa upp. Just för stunden tänkte man skit i 
vad han säger, men så efteråt så kände man ba jaha…” 
Olle tyckte illa om den grundskola han gick i redan i årskurs 1. Det beror 
på att lärarna inte visade honom någon respekt. Trots att han enligt sin egen 
mening hade lätt för matematik och räknade ut saker i huvudet, med få slarvfel, 
så fick han inte rätt av läraren, för att han inte redovisade hur han tänkte på papper. Han ville jobba i egen takt, men det fick han inte göra. När Olle var färdig 
med matematikboken var han tvungen att vänta på de andra. Han upplevde
att han redan kunde saker och då struntade han i att lyssna och arbeta. I andra 
ämnen, som engelska och historia gick det bättre för att han såg på amerikanska 
serier och filmer. Han var också bra på religionskunskap och historia. 
Misstron mot lärarna och ledningen i sin gamla grundskola accelererade i 
årskurs 8, då Olle blev anklagad för att ha stulit en dator. Olle umgicks med 
en pojke som var kriminell, därför tror han att han blev anklagad. Rektorn 
talade med Olles pappa, som blev ”fly förbannad över anklagelsen”, som Olle 
uttrycker det. Vid en närmare utredning, genomförd av polisen, visade det sig 
att Olle inte var inblandad. Det hela avskrevs. När det var utrett så ville Olle
ha en ursäkt av rektorn, men det fick han inte. Händelsen har satt sina spår i 
att Olle har mist förtroendet för som han säger ”systemet”, skolans organisation och förtroendet för skolans personal. Olle gick ut årskurs 9 med endast 30

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 29

poäng.30 Han tyckte om de praktiska ämnena och engelska. Han bestämde sig 
för att gå på IV, annars hade han inte gjort ”ett skit”, som han uttrycker det, 
utan skulle bara ha suttit hemma. 
Urbans långvariga, ogiltiga frånvaro började som ströfrånvaro från vissa 
lektioner. Redan i grundskolans tidigare år hände det att Urban sprang ifrån
lektionerna och gömde sig i trapphuset och väntade på att en lärare skulle 
finna honom. Han mådde psykiskt dåligt. Det var bråkigt hemma under 
tiden föräldrarna skulle skilja sig, vilket Urban tror kan ha varit orsaken. 
Urban fick stöd i en liten grupp där man pratade och gjorde olika övningslekar. Det tyckte han var givande, så han fortsatte att gå på lektionerna. 
Däremot gjordes inte mycket i grundskolans senare år för att Urban skulle 
komma tillbaka. Personalen ringde hem och frågade vad som hände. Skolan 
anordnade ett möte som enligt Urban inte ledde till särskilt mycket. I årskurs 
7 hade de en bra mentor, men sedan fick han flera vikarier: ”Det fanns ingen 
fast pelare”, som han uttrycker det. ”Jag tror att det är bra att ha samma lärare 
länge”. I årskurs 9 ”ströskolkade” han i början, men sedan accelererade den 
ogiltiga frånvaron till hela dagar. ”Jag tappade motivationen ganska mycket till 
att vara i skolan… Det kändes som någon slags ångest att vara där. Det kunde 
vara ett jättestort steg att gå igenom dörren upp till skolan, sen uppför trapporna”. 
Hans känsla var att: ”framtiden suger. Jag har ju redan sumpat min chans. Det 
är ingen idé att försöka.” Urban berättade inte om de här känslorna för någon 
i skolan. Han bara struntade i att gå dit. När det var dags att ha möte igen på 
grund av hans frånvaro, satt en lärare med som kränkte Urban kring frånvaron, vilket gjorde att Urban bara gick sin väg. Läraren krävde en ursäkt för 
det, men föräldrarna stöttade Urban och tyckte också att läraren var knäpp, 
enligt vad Urban berättar. 
Brister i kontakten med elevhälsan och socialtjänsten 
En del elever berättar också om enligt deras mening misslyckade möten med 
vuxna inom socialtjänsten och elevhälsan som har förstärkt deras ovilja att gå i 
skolan. 
Nike berättar att skolfrånvaron i årskurs 7 ledde till att skolan arrangerade 
ett antal möten där Nike, hennes mamma, skolsyster och kurator ingick. Men 
det var inte så lyckat då Nike fick panikångest. Vid mötena började hon att 
svettas och gråta. Vid ett tidigare tillfälle satt Nike och hennes kamrater på 
skolgården och drack alkohol på sommarlovet efter årskurs 6. Händelsen blev 
anmäld och socialtjänsten blev inkopplad. ”Det vart världens liv”, som hon 
säger. I stället för att erbjuda henne stöd tycker Nike att socialtjänstpersonalen

30 30 motsvarar tre godkända betyg av 16 med betyget Godkänt.

30 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

”grävde sig för djupt in i hennes liv” och frågade om saker som inte hade med 
händelsen att göra, bl.a. hennes sexualvanor. Nike menar att de inte borde ha 
frågat ut henne utan lyssnat mer. 
En liknande upplevelse har Tony haft. När han hade varit utsatt för kränkningar av skolkamrater och därför inte vågade gå i skolan, skickades han till 
en kurator. I stället för att utreda Tonys skolsituation, började kuratorn utreda 
hur Tony hade det hemma. Kuratorn fick för sig att Tony inte bytte kläder och 
inte fick mat hemma och skickade därför Tony och hans föräldrar till socialtjänsten. Tony tycker att kuratorn ställde till det. Efter något år slutade kuratorn i skolan, men Tony ville ändå inte gå till den nya kuratorn. I stället vände 
han sig till skolsyster för att få Alvedon och då började de prata med varandra 
på regelbunden basis. Tony kände sedan ett stort förtroende för henne. Han 
hade någon han kunde prata med. 
Medan Tony till sist hittade en vuxen i skolan han kände tillit till, upplevde sig Urban övergiven av vuxenvärlden. Någon vuxen i skolan borde ha 
frågat hur han mådde, menar han. I stället drog alla sin egen slutsats att han 
bara var ”skoltrött”. Urban menar att roten till hans frånvaro var att han 
mådde psykiskt dåligt. Han borde ha blivit tvingad att gå till BUP/kurator, 
men han fick aldrig prata med varken kurator eller psykolog. I stället fick han 
klara sig själv. 
Diagnoser som hjälp eller som stjälp 
Några av de intervjuade eleverna har fått diagnoser som visat på behov av 
särskilt stöd. Dessa elever uppger att de har konstaterad dyslexi, dyskalkyli och 
koncentrationssvårigheter. Flera av de intervjuade eleverna uppfattar att de har 
blivit hjälpta av att få en diagnos. Det extra stödet de har fått på grund av den 
har gagnat dem i deras skolarbete. Anna har alltid trott att hon var trög. Nu förstår hon varför hon har svårt att lära sig. Hon berättar: ”Jag har alltid haft svårt 
för matte, skriva och läsa, men det var först i nian som dom utredde att jag har 
dyslexi och dyskalkyli. Det har jag haft väldigt länge. Då är jag besviken att ingen 
har tagit tag i det innan, så att jag kunde ha fått hjälp tidigare”. Diagnoserna har 
ändå ingivit hopp: ”att jag inte är dum i huvudet”, som hon uttrycker det. 
Simon tycker också att skolan borde ha upptäckt tidigare att han har koncentrationssvårigheter och behövde specialhjälp. Först i årskurs 9 sändes han 
till specialpedagog. Simon blev utredd och fick göra olika tester. Det visade sig 
att han hade koncentrationssvårigheter. Han sändes till specialklass där han 
fick tre olika lärare, lärare som Simon uppskattade. Han anser själv att han 
borde ha börjat där redan i årskurs 7. 
Olle hade tidigt konstaterad dyslexi, men uppfattar att han trots det inte fick 
tillräckligt med hjälp i skolarbetet. Han kunde inte skriva och därmed redovisa 
skolarbetet skriftligen, vilket ledde till att han inte kunde få några bra betyg. 
Skolfrånvaro och vägen tillbaka 31

I Paulinas fall upptäcktes hennes dyslexi snabbt, vilket var positivt. Hon 
hängde helt enkelt inte riktigt med i ämnena matematik och engelska, därför 
fick hon specialundervisning hos en speciallärare i både svenska och engelska. 
Hon fick godkänt i svenska, men inte i engelska och matematik. I årskurs 9 
gjordes en utredning av en psykolog. Hon fick göra test som visade att hon 
var på gränsen till att platsa i särskolan. Paulina fick enligt henne själv diagnosen ”lätt funktionshindrad”, för att det gick långsamt i skolan. Utan att fråga 
Paulina vad hon själv ville, bestämde de vuxna att hon skulle börja i särskolan. 
Paulina är besviken på att hennes mamma lyssnade på psykologen och skolan. 
Psykologen skulle ha föreslagit att Paulina skulle prova på att gå i särskolan, 
men i stället blev hon inskriven direkt: ”Det kändes som att dom körde över en”. 
I särskolan trivdes hon inte alls, så där slutade hon att gå på lektionerna igen 
under sitt tionde år, för att hon inte trivdes bra: ”Lärarna pratade med en som 
om man var dum också”. Hon fick en bok i engelska som man har i årskurs 5 
då hon var 16 år.

Organizational factors 
Organizational factors in school can also be a contributing factor to why the 
students become long-term, invalid absent. These include falling attendance 
systems, excessive emphasis on independent work, few teacher-driven 
lessons and self-scheduling, as well as teacher changes, class size and unclear division of 
responsibility among adults in school. 
“Actually, nobody notices if you’re gone.” 
Several of the students tell us that the attendance system at school has not worked. At 
some schools there is no school website, ie. that the presence is registered on the internet. Instead, manual compilations are used, some kind of patchwork, ie.
that the teacher sends a piece of absence hours home to the parents. It 
is a system that does not always work. For Simon’s part, the mentor sent home the 
number of hours of absence on paper. When the mother discovered the high absence, she told Simon to go. He promised that he would do it, 
but continued to ignore the lessons. In Jessica’s case, the teachers also wrote 
the absence of paper that they gave to her. She would, in turn, show off 
at home, which she did not always do. It happened that the school rang home 
only after she had been away for four full days. 
Three students, Camilla, Paulina and Rebecka, tell them that they did not go to school after starting in the same independent school, where the attendance check took place
morning and afternoon In between, students were able to move freely and to 
do independent work. According to the interviewed students, in practice, no adults knew where the students were during that time. Camilla as

32 Skolfoffvaro and the way back

gick i den skolan från årskurs 6 berättar: ”Jag gick i en friskola och vi hade inga 
riktiga lektioner. Då blev det att dom [skolpersonalen] inte märkte att man var 
borta. Man hann ju med grejerna ändå, så det var ju inte så här höga krav eller 
nånting”. Nästan ingen av eleverna befann sig i skolan, berättar Camilla: ”Man 
måste kunna ta ansvar där. Kan man inte det så går det ju inte”. I början gick 
det ganska bra och Camilla fick godkänt i de flesta ämnena. Sedan började hon 
utebli från samlingarna också som skolan ordnade i början av skoldagen. Därefter var hon borta hela dagarna. Det hängde samman med att det var få lärarledda lektioner och att betoningen i undervisningen låg på självständigt arbete. 
Vissa ämnen tyckte Camilla var svåra: t.ex. matematik och no, därför behövde 
hon extra hjälp. I skolan fanns olika slags workshops som eleverna fick anmäla 
sig till, men då fick eleverna vänta länge. Det var också litet pinsamt att visa
att man behövde ha hjälp, menar hon. Hon gick på ”extramatte” ett tag, men 
hon tyckte inte om lärarna. De hade litet tid, för det var ganska många som 
behövde hjälp. I no minns hon inte om hon fick något stöd alls. Även på 
lektionerna i idrott och hälsa skulle man skriva upp sig för att delta. Camilla 
berättar att det var litet ”skämmigt”, som hon uttrycker det, att gå på idrott 
och hälsa lektionerna om ingen av kamraterna gick. På vissa lektioner kom det 
två elever. Somliga moment inom ämnet var också jobbiga, särskilt att byta om 
och duscha, tycker hon. Då blev det att hon hoppade över att skriva upp sig
och struntade i att gå på lektionerna. Skolan ringde till sist hem. När Camilla 
fick stor frånvaro i årskurs 9 inleddes samtal med rektor om hur de skulle göra 
för att Camilla skulle gå. Hennes handledare pratade mycket med Camilla och 
visade att hon brydde sig om Camilla. De löste det genom att Camilla fick 
vara hemma en dag i veckan då hon fick sitta hemma och studera. 
Paulina gick i samma fristående skola som Camilla. I skolan hade man 
inga vanliga lektioner, utan föreläsningar. Eleverna skulle jobba självständigt. 
Den här skolformen tycker Paulina också är för avancerad för någon som går 
i årskurs 7: ”Man fick ta mycket ansvar. Jag tror inte att det passade mig eftersom 
man är så ung då att man inte kan ta så mycket ansvar”, säger hon. Vid tretiden 
varje dag hade de en samling för att se hur det hade gått under dagen. I årskurs 
7 slutade Paulina att komma till samlingen. Om läraren frågade var hon varit, 
så svarade hon bara att hon satt någon annanstans i skolan. Det var ingen som 
märkte att hon var borta. 
Innan årskurs 6 hade Rebecka ingen ogiltig frånvaro alls och det gick bra 
i skolan. Hon ville bli advokat. När Rebecka började i samma skola som 
Camilla och Paulina i årskurs 6 slutade hon efter ett tag att engagera sig i 
studierna. Hon trodde att den självständiga skolformen skulle passa henne.
Dessutom kände hon många där. Hon slutade ändå helt att gå till skolan sista 
terminen i årskurs 6. Även Rebecka menar att det berodde på hur skolan organiserar skolarbetet: ”På nåt sätt så blev det för mycket ansvar, mer än jag hade

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 33

trott. Det var mer… Det fanns många som skolkade där, så jag kom in i det, att 
jag ville skolka för att det var för jobbigt i skolan”. Rebecka upplevde att hon inte 
fick tillräckligt med stöd när hon bad om hjälp att strukturera upp sitt schema: 
”Det var svårt tyckte jag att kunna lägga upp allting efter ett eget schema. För mig 
så blev det väldigt rörigt och jag sa att jag ville ha ett fast schema, men det var så 
att man fick planera själv.” När Rebecka slutade att gå till skolan borde personalen ha haft ett möte med Rebecka och hennes föräldrar, både mamma och 
pappa. Men de kontaktade aldrig hennes pappa, bara mamman. De borde ha 
pratat med rektor också. Om det är svårt i skolan, så kanske eleven skulle få en 
annan form av undervisning, tycker Rebecka. 
”Hela havet stormar”: 
Lärarbyten, skolbyten, klasstorlek och elevsammansättning 
Även lärarbyten kan skapa en otrygghet för de elever som har det allra svårast i 
skolan. Anna berättar om ständiga lärarbyten under sin skolgång: ”Redan från 
ettan till sexan har jag haft många lärare, alltså bytt flera gånger, mer än normalt. 
Det var då det började att jag hamnade efter”. Några elever berättar också om 
erfarenhet från många skolbyten. Hanna är en av dem som bytt skola upprepade gånger, utan att det har blivit bättre. 
Klasstorleken har haft betydelse för dessa elevers möjligheter att tillgodogöra 
sig lektionerna. Det finns de som har haft positiva erfarenheter av att få undervisning i mindre grupp. Hanna berättar att hon behövt mycket hjälp i skolan, 
särskilt i matematik. Till en början i årskurs 7 fick hon gå i lilla gruppen i tre 
veckor, men där fick hon inte stanna kvar. Hon vet inte varför. Hon fick gå 
tillbaka till storklass, fast hon hade svårt att koncentrera sig, särskilt i matematik. I Hannas fall hade det varit bra med en liten grupp: ”Jag hatade skolan. Jag 
gillar inte att gå i en stor klass. Jag behövde ta luft ibland, men det fick man inte 
göra”. 
Även Nike talar om behovet av en småskalig verksamhet för att kunna koncentrera sig. I årskurs 7 hade hon behövt få gå i den lilla gruppen, en stödklass 
med få elever i ett klassrum. Nike fick inte gå i den klassen, för att personalen 
inte tyckte att hon var tillräckligt dålig, som hon uttrycker det. 
Alla intervjupersoner har inte positiva erfarenheter av att gå i små grupper. 
Simon t.ex. fick också gå i en liten specialgrupp bestående av honom och hans 
kamrat som liksom Simon hade koncentrationssvårigheter. Men det var en 
verksamhet som enligt Simon var ganska ”tramsig”. Det blev stökigt trots att
de bara var två personer. De hade inga vanliga lektioner, utan gjorde ”enkla
saker”. De fick läsa en bok och sedan ”ta det lugnt”. De hade också andra 
arbetstider och gick mellan tolv och tre. Målet var att Simon skulle uppnå 
godkänt i kärnämnena, men han uppnådde inte godkänt i svenska. 
Om Simon är skeptisk till den verksamhet han gick i, har Urban en direkt 
34 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

negative experience of getting into small class due to the composition 
of students. He was quite easy at school, except in mathematics. One 
reason for the difficulty in that matter was that he had difficulty concentrating 
in a big class: “Everyone does not have time to learn [in a big class]. It’s like the whole 
ocean storms. There is always someone outside. “He did not go to the lessons. In consultation with him and his parents, the school tried to find 
a solution to the absence by sending him to a smaller 
group. According to Urban, the group consisted of what he calls “a lot of problem children” who were angry and messy. Because Urban was neither messy nor
In a hurry, he again lost motivation to go to school: “I went there 
initially, but it was not so great. Then it was difficult because they did not know where 
I was in the other subjects, so it was difficult to study and get their grades. ” 
Unclear division of responsibility among adults 
The interviews show that the students perceive that there is an unclear division of 
responsibilities between adults about who is responsible for the absence of students. Several of the interviewed students who had stayed in the school’s premises, but did not attend 
the lessons testify to this. Björn tells us that in grade seven, when he 
and his comrades did not attend classes, no one was looking for
students. Only after the lessons they asked where Bjorn and his comrades had 
been. He finds that no one took real responsibility for his absence. He 
did have a couple of meetings with the teacher, but he had, for example, No contact with the 
student care team at school. He calls for adults – teachers, comrades, student assistants – who could “keep track” of school students: “I think 
if they had such a strict person who went and picked up the students who 
did not attend the lessons that they really chased … At that time, it would be crazy, but then when you grow older you understand why. ” 
Gustav also testifies to some kind of uncertainty in the staff group about who
would take responsibility for Gustav and his companions “corridor-hanging”. Indeed, in Simon’s 
case, the staff were looking for the staff who were absent from the lessons, 
but Simon and his comrades did not listen and did not go to the lessons anyway. Simon finds that school staff did not have any own ideas about 
how to make him go, even though they had meetings with him and his 
mother quite often. Simon believes that the teachers thought he would take more 
responsibility for his schooling.

Social factors The 
school is not just a knowledge environment. It is also a social environment where pupils 
create and maintain social contacts and associate ties. In this 
social environment, conflicts can also arise in the form of group pressure, social exclusion,

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 35

skap och rent av trakasserier och kränkningar, vilket elevintervjuerna vittnar
om.31 Detta kan sedan ligga till grund för långvarig ogiltig frånvaro. 
”Man kände sig töntig om man gick på lektionerna” 
Intervjuerna visar att skolfrånvaron kan föranledas av ett socialt grupptryck. 
Om en elev umgås i kretsar där kamraterna struntar i att gå på lektionerna 
regelbundet kan det vara svårt att stå emot. Några av eleverna berättar att de 
hellre har umgåtts med sina kamrater än gått på lektionerna. De har ofta stannat kvar i skolan, men hoppat över lektionerna. Björn, vars frånvaro började 
i årskurs 8 berättar: ”Det var roligare att vara med kamraterna än att vara i 
skolan. Man var i skolan, men det var inte så att man gick på lektionerna. Man 
var någonstans i skolan. Man pratade och spelade kort och gjorde annat”. 
Simon säger att han skötte sig i skolan tom årskurs 6, men året efter splittrades klassen. I årskurs sju fick de nya lärare och det tillkom nya elever och 
då blev det rörigt i klassen. I början blev det bråkigt mellan de nya och gamla 
eleverna. Flera av Simon och hans kamrater började låta bli att gå på lektionerna i årskurs 8. De var en grupp på mellan tre till tio personer. De började 
också dricka alkohol mellan årskurs 8 och 9. Simon menar att han och hans
kamrater inte tog skolan på allvar, utan såg det som en lek. Ibland gick de hem 
till varandra eller så satt de i korridoren och struntade i att gå på lektionerna. 
Simon följde gruppens vilja och gjorde som alla andra. Om de ville spela basket i stället för att gå på lektionerna så följde han med. Simon började att lägga 
sig senare och var uppe på nätterna och tittade på TV, surfade på internet eller 
spelade på datorn. 
Även Vilmer berättar om att han blivit utsatt för ett negativt grupptryck. 
Han och hans kamrater vistades i skolans korridorer, utan att gå på lektionerna. Om en person inte gick på en lektion, följde alla andra efter: ”Man 
kände sig töntig om man gick på lektionerna”, säger han. Lärarna skrev upp att 
de var frånvarande. Mentorn meddelade rektorn, som meddelade Vilmers frånvaro till hans mamma. Trots att mamman, mentorn, träslöjdsläraren, teknikläraren, studie- och yrkesvägledaren och rektorn var stöttande och Vilmer lovade 
de vuxna att gå på lektionerna, gick han inte dit. Skolpersonalen gjorde också 
upp en plan tillsammans med Vilmer och hans mamma att han skulle börja 
gå på alla lektionerna. Det fungerade bra i en vecka, men sedan så lade han 
av igen. Då blev det nytt möte där de kom överens om att han skulle trappa
upp sin närvaro, men det fungerade inte heller. På grund av sin höga frånvaro 
och det sociala umgänget han hade fick han också gå i en särskild ”killgrupp” 
någon dag i veckan. För att komma från grupptrycket fick de lära sig att säga 
31 Se Skolverket (2009 d). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes 
uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport nr 326.

36 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

ifrån om någon tyckte att de skulle strunta i lektionerna. Idén tycker Vilmer 
var bra, men det förändrade inte hans frånvaromönster. Först när han helt 
bytte miljö och började på IV-programmet började han gå på lektionerna igen. 
Rebecka har också varit utsatt för ett visst grupptryck att strunta i lektionerna 
när hon gick i en fristående skola. Hon hamnade i ”fel” kamratgäng, menar 
hon. Tillsammans med sina vänner befann hon sig i skolan, ofta i kafeterian i 
stället för att gå på lektionerna och var också uppkäftig mot lärarna. Rebecka 
tyckte inte att det var bra, men hade svårt att bryta frånvaromönstret. Hennes 
bästa vän som gick i en annan skola, struntade också i lektionerna, men medan 
hon fick hjälp i form av åtgärder och stöd, fick Rebecka klara sig själv. 
Att känna sig utanför 
Gruppgemenskapen i skolan är viktig visar elevintervjuerna. Socialt utanförskap påverkar elevernas trivsel och närvaro i skolan negativt. Några hamnar 
mitt emellan kamratgrupper. De känner sig ensamma, otrygga och splittrade, 
vilket kan leda till hemmasittande. Daniella har den erfarenheten. Hennes 
frånvaro i skolan började i årskurs 6 då klassen blev splittrad i olika gäng: 
”dom coola” och ”dom andra”. Bästa vännerna Hilda och Felix hamnade i var 
sitt gäng och Daniella visste inte riktigt till vilken grupp hon hörde. Enligt 
biträdande rektor, Ulla, så styrde ”dom coola”, som mestadels bestod av starka 
flickor i klassen. Daniella verkar besviken på bästa vännen Hilda, som tyckte 
att hon var viktigare än Daniella, eftersom hon tillhörde ”dom coola”. 
Hannas skolfrånvaro började tidigt, redan i årskurs fyra. Hon trivdes inte 
i klassen främst av sociala skäl. Hon kände inte dem som gick där. Hennes 
gamla kamrater hade slutat så hon kände sig ensam. Hanna hade lätt för att 
bli arg och bråkade med andra flickor. Deras verbala dispyter kunde ibland 
leda till regelrätta slagsmål. De bråkade mest på skolgården när de vuxna inte 
märkte vad som hände. 
Paulina hade heller inga direkta vänner i den fristående skola hon gick i 
fr. om årskurs 6. Det berodde på att hon inte kände någon gemenskap med
de andra eleverna. Hon satt mestadels för sig själv och läste. Klasskamraterna 
reagerade på det och ville ha henne med, men hon ville inte. En anledning 
var att många av eleverna i klassen hade välbeställda föräldrar som hjälpte sina 
barn både ekonomiskt och pedagogiskt, något hon själv saknade: ”När man
har så mycket problem själv… känns det som om dom har ett helt perfekt liv, det 
blir liksom att man inte dras till dom”, säger hon. 
Trakasserier och kränkningar 
Några av eleverna har blivit utsatta för trakasserier och kränkningar av sina 
kamrater, vilket har påverkat deras vilja att gå till skolan. Anna berättar att hon 
hade tillhört ett starkt flickgäng i skolan, något som förändrades i årskurs 6: 
Skolfrånvaro och vägen tillbaka 37

”När jag började sexan så vart jag jättemobbad i min klass och det gjorde att jag 
inte gick till skolan. Jag vart utfryst och allt sånt…. Det var en tjej som mobbade 
mig och sen fick hon med alla andra…Jag kände att lärarna inte gjorde sitt [när 
Anna inte kom till skolan]”. Tillsammans med en speciallärare hade Anna och 
hennes föräldrar samtal med flickan som utsatte Anna för kränkande behandling och hennes föräldrar. Enligt Anna tyckte specialläraren att Anna var överkänslig och att hon hade överreagerat, vilket Anna inte tycker stämmer. 
Fannys frånvaro accelererade i årskurs 8 till följd av att hon opererade bort 
halsmandlarna. När hon förstod hur mycket hon hade missat på grund av sin 
sjukdom blev det ännu jobbigare att gå till skolan. Hon insåg hur mycket hon 
hade att ta igen och då tappade hon orken att gå dit. Hennes ovilja att gå i 
skolan bottnar också i att hon har blivit kränkt av sina klasskamrater redan i
årskurs 3. De stod bl.a. och viskade och pekade på henne på rasterna och rev 
sönder hennes namnskylt på en låda. Kränkningarna bidrog till att hon inte 
ville gå i skolan. Hon skyllde på magont, huvudvärk och att hon hade ont i 
benen. Hon sa också att hon drömt mardrömmar och inte vågade gå i skolan. 
I snitt var hon hemma en gång i veckan. Först trodde mamman inte på henne, 
men när Fanny efter ett tag berättade för sin mamma om kränkningarna, kontaktade mamman skolan, som anordnade ett möte där ”mobbarna”, Fanny och 
mamman deltog. Då blev det litet bättre. 
Leila berättar också att hon blivit trakasserad av sina klasskamrater redan i 
årskurs 2. Hon blev utfryst för att hon såg annorlunda ut med sin mörka hy, 
sitt mörka hår och sin kroppsstorlek: ”Det var att jag inte såg ut som dom [blond, 
smal, ljus hy] …. Att jag inte var jättesmal eller såg ut exakt som dom ville att man 
skulle se ut”. Leila berättar att trakasserierna nästan ”tog kål på henne”. Lärarna 
kunde inte göra något, menar hon, för det blev bara värre när skolan pratade 
med eleverna som utsatte henne. Då började de trakassera henne ännu mer. 
Leila fick stöd hos en psykolog som hon träffade en gång på skolan. Under 
en period var det lugnt, men när samma gäng några år senare återigen började trakassera henne, fick hon nog. Hon skällde ut och skrek åt eleverna som 
trakasserat henne, så tre lärare fick hålla i henne. Hennes protester gav resultat. 
Trakasserierna upphörde. Genom ett nytt stort intresse för street dance stärkte 
Leila sitt självförtroende och det vidgade också hennes umgängeskrets. 
Tony berättar att han blev utsatt för kränkningar i årskurs 9 av några killar, 
varav två gick i hans klass, resten i andra klasser. Han blev mestadels utsatt på 
raster, men även på lektioner, som han därför inte gick på. Särskilt ofta var han 
frånvarande från idrott och hälsa lektionerna, främst för att slippa dåligt rykte. 
Han var rädd för att misslyckas och inte klara av de olika momenten under 
lektionerna och därmed bli retad och skada sitt redan bräckliga anseende 
ytterligare. Från början tog skolan inte riktigt tag i kränkningarna. Först efter
en och en halv månads frånvaro hörde mentorn av sig. Hon undrade var Tony

38 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

was in attendance and demanded attendance, which led to Tony going to school 
to the end. The rector talked to the boys in the class that was honored, without it 
helping. They quit a week of teasing and then start again and Tony 
stayed home again. The staff can only threaten, but do not do anything, 
Tony says. In the school there were comrades who walked around the corridors. They 
helped Tony by talking to the boys who harassed him: “They 
were my little shelter … But when they were not there, things always used to happen, 
” says Tony. The mentor was good and she tried to do well, 
but the students did not listen so there was no change.

Factors in the home 
It is not just pure school factors that the students consider to have influenced the 
invalid absence, but also the factors that belong to the home environment. The 
stories of young people show in most cases that the parents and, above all, the mothers, 
acted as safe central figures, which supported the youth through their 
schooling process. At the same time, there are students who testify to very difficult home relationships. Some students have also been exposed to family deaths and the 
parents themselves have been exposed to various stresses such as migration, unemployment, illness, abuse and having encountered difficult financial situations. Overall, these experiences have influenced the students’ entirety
life situation and contributed to the long-term, invalid absence. 
Lack of support at home 
Some of the interviewed students have had difficult experiences as children. One 
of these is Nike. Her father took her life when Nike was 8 years old. After the 
suicide of the father , Nike began to feel bad. She received support from her comrades and went to a 
conversation with the school director, but did not feel particularly helpful 
with the school staff in general. She could and still can not talk to her 
mom about the event. The mother thinks that Nike will shed a line of what 
has happened and move on, which she can not. This trauma has affected how 
Nike is doing and her schooling. She has not hurried to go to school for periods without
wrestling with depression, which she describes as “getting upset from within”. 
On and off, Nike has thought about suicide, but threw away his thoughts, though 
it has sometimes been fun. At the same time she is not given up. “Sure, I can have 
such [suicide] thoughts, but I will never do it. Sure, you might 
be crazy, but you’re just getting worse for those who are left. It 
‘s a lot worse for them. “She continues:” You must not give up. I’ll be 
at least 50! “. 
Paulina is another student with unsafe home relationships. At times the 
mother has not worked. The family has always had a bad economy, because the mother has been a loner when the family has not had so much contact
Skolfavvaro and the way back 39

with the dad: “It has not been good with him. He has been stupid against us: 
taken money from our savings account, “says Paulina. The difficult economic situation has led to the mother having had debts. When Paulina and her sister 
talked to BUP and told them about their difficult situation economically, they 
still did not do anything, according to Paulina, although they knew the problems: “We 
had no money. It was just for rent and food. If social had done 
anything … “. Paulina has missed support from her mother, who has seldom been 
doing well. The mother has been dissatisfied with her professional life, lived in difficult conditions, 
including with paulina’s father Over a period the mother lived with
a man who was abusing her, a situation that helped Paulina not 
concentrate on school. Another dramatic event that influenced Paulina’s schooling is that her sister was raped by her boyfriend when 
she went to grade 7. The boyfriend got a jail. Paulina says that the 
family has not received much help in processing this. The mother took the event 
very hard and could not be a support for her daughters. The sister was unable 
to complete the elementary school, but ended up in prolonged invalid absence. 
Paulina was herself aborted when she was 14 years old, but did not think 
she had any support from adults either at home or at school. The sisters devoted
Also take part in festive evenings on weekdays. The sister also tried drugs for a 
period. They are joining older boys at 19, 20 years, Paulina says. 
Access to family support 
There have been other family members who supported Paulina. Grandmother constitutes a 
security for her. She cares for Paulina. With grandmother 
Paulina can talk about school and how she has it. 
Anna also tells about her grandmother who represents great security for her. 
When she failed to go to school for a period, she lived at home with her 
grandmother, who lives in another city. Anna was even taught by her because she worked as a teacher. Even Annas parents have been very helpful during
her schooling process: “Much depends on my parents that you can solve things 
because I’ve really got everything. Had I not had parents who supported me, 
I had not gone to high school today, then I’d finished nian. I probably did not even go 
to Nian. I probably had stopped earlier. ” 
Several of the students tell that their mothers have been rocks when they found themselves in the unsafe waters of their absence. Daniella describes her mom as 
an important support during the difficult time when she only saw life in dark colors 
and unable to go to school. The mother was desperate and tried to 
turn Daniel’s absence trend: “At first it was so painful, so she barked

[Mum]

more on me, but now she has more supported me going to school, “says 
Daniella. Gustav has also received a lot of support from her mother. Gustav relies 
most on her because she listens to him. Even Leila believes her 
40 Skolf absence and the way back

Mom, despite her own difficulties, has been her biggest support. She has taken good 
care of Leila when she has not wanted to go to school. 
Some students also say they would have received support at home if they asked for 
it. Instead, they have lied to their parents and siblings to avoid going to school. 
Some have had a lifestyle that meant they did not go to school orkat. Hanna tells, for example, that she celebrated the nights in grade 8. Before her mother, she lied 
and said that she was sleeping with a friend when she was outside. For a while 
, she did not agree with her mother. It was empty talk that she
would come to the shelter because of its stupid lifestyle. Even a brother responded to Hana’s way of life. He became angry at Hanna because she was out at night and partyed and did not go to school. Nowadays, Hanna interprets the murders of the 
mother and brother that they cared for her. They wanted her well 
and wanted her to realize that she had to change her lifestyle, which she eventually did. 
Miriam is well at home, but during the period she did not go to school, 
she did not tell her she did not like school. Instead, she used white 
lies to prevent the parents from finding out that she was invalid absent. 
She usually says she was free or sick to her parents. When the mother
came home from her studies, Miriam said she stopped early even though she stayed 
home all day, hidden in her room on the upstairs of the house. Nowadays, parents know what has happened and thinks she should have told. 
Like Miriam, Tony fooled his parents to go to school. In fact 
, he stayed in bed or pretended to go to school, but returned 
home only when the parents had gone to work. Not until after a couple of months he told his father that he was violated by some school students 
and therefore did not want to go. The father addressed the situation by initiating meetings 
with the school staff and those who had exposed him to the violations. 
Rebecka’s mother has been her biggest supporter. But when Rebecka
For a period of time living with his father, however, the mother did not know that 
Rebecka had stayed home from school for a long time. The father told 
nothing, because he was afraid that the mother would take Rebecka from him. 
School staff did not contact the mother and told how it was. 
Finally, the mother asked if Rebecka really went to school and then the 
dad told her she did not. The mother took the situation and asked her daughter to move back to her. The mother was most angry that the school did not 
inform her of the daughter’s invalid absence. 
Even the comrades and partners can serve as support and security when the 
student is in a school process. For Daniella, best friends were Hilda
and Felix good conversation partners who called, smiled and chatted or 
passed by to get her to school, but without success very often. 
Ida, who sits when Elin is interviewed, tells her that she calls every day 
to spell up Elin. She encourages her to come to school through

Skolfoffvaro and the way back 41

to talk about important events and people they have chatted with. Ida 
sometimes succeeds in getting Elin to school in this way. Even Elin’s boyfriend supports her: 
“He asks if we can meet before school begins, because then he knows I 
will come.”

“Doing the long repetitions back 
to school.” 
How are the interviewed students returning to some 
form of education again? Often it appears to be a combination of factors 
that contribute to this. Centrally, changing educational activities 
with flexible, customized solutions. Even a successful interaction between 
responsible adults, both at home and in school, can contribute to a return to school. 
Adult who can bounce hope, be a support and make reasonable demands are important for 
breaking the youth’s downward-facing absenteeism. Their support can lead to 
increased self-esteem among the students, which in turn increases the chances of returning to school.

Den pedagogiska verksamheten och miljöombytets 
betydelse 
Att döma av elevintervjuerna verkar förändringar i den pedagogiska verksamheten med flexibla, individanpassade lösningar vara ett verkningsfullt botemedel mot långvarig frånvaro. I en besökt grundskola bedriver man en tjejgruppsverksamhet där fokus ligger på att fånga upp flickor som haft långvarig ogiltig 
frånvaro. Det visar sig att elevernas upplevelser av denna verksamhet har varit 
mycket positiv och ökat deras skolmotivation. 
Hanna, som går i verksamheten, berättar att hon först kom i kontakt med 
”tjejgruppen” via en kamrats förälder, som själv hade haft ett barn i denna 
skola. Föräldern föreslog för Hannas mamma att Hanna också skulle börja där. 
Själv var Hanna skeptisk, men började ändå i tjejgruppen i årskurs 8. Personalen lade upp en plan för hur de skulle få henne tillbaka. För det första följer 
personalen upp hennes närvaro. Minsta lilla frånvaro registreras och den ansvariga skolpersonalen ringer upp henne direkt: ”Här kan man inte vara borta en 
dag, då terrar dom en hela dagen. Dom kollar om man kommer. Lärarna kan 
tom ringa och väcka en”, säger hon. Eleverna serveras frukost då personalen 
anser att inlärningen förbättras avsevärt om eleverna har ätit innan skolarbetet 
börjar. Undervisning sker främst i kärnämnena: svenska, engelska och matematik. Lollo, som är huvudlärare för verksamheten och en annan lärare, Stina, 
som är specialpedagog är båda uppmuntrande och bra på att lyssna, menar 
42 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Hanna. They provide students with individual “research assignments” where they can make their 
own choice. Once upon a time Hanna blasphemed a rapist. Another time she made 
a power point presentation about drugs, then the problem lies 
at her hotly about the heart because daddy and a brother are drug addicts. 
The small-scale environment contributes to the well-being of students, another girl, 
Jessica , says, “There is a welcome to enter the room [where the business is conducted]. It’s so boring to get into a room with only white walls. 
It’s colorful here. “Before the summer break in Grade 7, Jessica had conversations with the 
mentor, mom and other teachers about Jessica’s high, invalid absence. The
led to her and her friend Irma starting in the girls group business. Irma 
thinks that those responsible for the business, the teacher Lollo and the special pedagogue 
Stina are important support people as “one can tell everything about.” The girls have 
a closer relationship with Lollo than to previous teachers. They feel better, 
which makes it embarrassing to disappoint her by getting late, 
absent without valid reason or acting badly, as they did before they 
even allowed a teacher to cry. According to the girls, Lollo creates a pleasing learning 
atmosphere; “Lollo does it [school work] for some fun,” says Irma. She who has
Having trouble with math has gotten better help. They go through the math together. They also have another math book with more pictures, she tells. 
Irma has gained better grades in general by joining this business. 
If you fail to get back to the primary school students, the interviews testify that IV can be an important activity that captures “home hits”. 
Most of the interviewed students have returned to school only when they 
start IV. There, students perceive that they have a second chance of success. It 
becomes an important environmental change to end up in an educational activity that is designed according to the students’ individual needs and does not assume that they will fit into
existing frames. It is about creating flexible organizational solutions in 
a social environment that benefits the students’ well-being. 
Vilmer, who goes the second year of IV together with twenty-two other students 
, says it was important to change school environment and social intercourse to 
get back to school. In his former school he dared not break his absence pattern, which, on the other hand, is possible in the business he is doing now: “You could 
start over again about. It was much more beautiful. Then you did not have to start there 
and be so cool and cool, but then you had to choose. ” Nowadays he has no 
invalid absence. A driving force is that he must have 80 percent presence to get
student grants and he has received it all the time. In addition to studying mathematics, 
he also has a internship a couple of days a week at a garage. 
Judging from student chores, IV often has good control over the 
students’ attendance. The smallest delay will be registered. Staff call 
up late students. Sometimes even those students who did not show up wake up. IN 
Paulina’s current IV high school calls the staff and asks if she is

Skolfoffvaro and the way back 43

frånvarande. De frågar också hur hon mår, vilket visar att de bryr sig, menar
hon. Nu har Paulina hundraprocentig närvaro. Även Leila har positiva erfarenheter av IV. Hon fick rådet att söka sig till den nuvarande skolan för att hennes 
syster också gick där. Miljön och lärarna är bra, menar hon. Hon har bra mentorer som är förstående och känner till hennes bakgrund. ”Dom är inte som i 
andra skolor. Dom förstår mig…. När man kommer in här så känner man att det 
är en ny dag och dags att göra nya framsteg” Lärarna är även uppmuntrande när 
elever som varit frånvarande dyker upp: ”Om vissa kommer lite senare. Dom 
tänker att va bra att man är i skolan. Dom blir inte som andra lärare, så där 
jättesura”. 
För Anna som till en början var skeptisk till att över huvud taget börja på 
IV, var det viktigt att man ställde högre krav än tidigare på henne och att man 
samtidigt lät henne studera i en liten klass. ”IV här på skolan är det bästa jag 
har gått, för att det är små klasser och dom anpassar det verkligen efter en själv och 
jag fick verkligen den hjälp jag behövde. Då fick jag verkligen upp skolmotivationen, att det här är kul när man kan det. Det var det som gjorde att jag vill få bra 
betyg”, säger hon. 
Även Paulina talar om småskaligheten som avgörande för hennes inlärningsförmåga och intresse för att gå i skolan. I liten grupp hinner hon med. Dessutom menar hon att lärarna på IV är uppmuntrande och lär ut bra. Hon har 
fått godkänt i matematik och svenska. Hon kanske får väl godkänt i svenska. 
Ett annat sätt att anpassa studierna efter den enskilda individen är sk 
anpassad studiegång.32 Kattis har anpassad studiegång och läser in sina ämnen 
på distans.33 Hon läser ett ämne i taget, bland annat företagsekonomi. Hon 
befinner sig i skolan endast några timmar varannan vecka. Hon varvar teoretiska ämnen med praktiska. Liksom Vilmer arbetar hon ett par dagar i veckan. 
Kattis tycker att hon passar att jobba praktiskt. Tidigare gav hon upp direkt, 
men nu jobbar hon på. Hon har svårt för matematik och måste jobba upp 
sitt betyg: ”Jag började om på nytt. Jag vill ge det en ny chans”, säger hon och är 
förvånad över att hon lyckats prestera så bra: ”Jag förstår inte själv hur jag har 
kunnat förbättra mig så mycket”. Hon vill gå på ett nationellt program. Hon har 
dans som ”passion” och individuellt val. 
Miriam går numera på Handelsprogrammet och har fått mycket bättre 
betyg. Hon anser sig ha fått mycket stöd och hjälp av flera lärare i sin nuvarande gymnasieskola. På Handelsprogrammet varvas teori och praktik: tre 
32 5 kap. 10 § grundskoleförordningen (1994:1194). 
33 Skollagen innehåller inte någon reglering av distansundervisning. Skolverket har inom 
ramen för ett regeringsuppdrag lämnat förslag på hur distansundervisning skulle kunna 
anordnas i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande fristående skolor. Se Skolverket (2008 c). Distansundervisning för elever i grundskola och gymnasieskola. Beställningsnr 
08:1049.

44 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

dagar praktik, tre dagar skola. Hon har praktiserat på tidning för hennes ”passion”, och individuellt val i gymnasieskolan, är media. Miriam är alltid i skolan 
och har 100 procents närvaro, utom när hon är sjuk.

Cooperation 
Elevintervjuerna visar att det är viktigt att flera ansvariga vuxna både i skola
och socialtjänst samverkar kring en elev i samklang med eleven och föräldrarna för att eleverna ska återkomma till sin utbildning. I en av de besökta 
grundskolorna träffar Skolverket elever som kommit tillbaka till skolan via ett 
sådant samverkansprojekt. I kommunen har socialtjänsten och skolan utarbetat en samverkansmodell för att fånga upp sk ”hemmasittare”. En av de 
intervjuade flickorna, Daniella, som numera går i årskurs 9, stannade hemma 
hela årskurs 7. Hennes mamma försökte ta henne till BUP, men det ville hon 
inte. Samtidigt initierades samverkansprojektet av utbildningsförvaltningen.IN 
projektet ingick skolkuratorn Berit och biträdande rektorn Ulla, tillsammans 
med två personer från en permanent verksamhet inom socialtjänsten dit familjer för att få hjälp kan vända sig utan att bli registrerade. I samverkansprojektet 
jobbar man med elever som inte mår bra. Daniella var den första som projektet tog sig an, berättar Ulla, som sitter med under intervjun. På mammans 
initiativ vände de sig till socialtjänsten och fick hjälp. Under korta möten 
varannan vecka har de kunnat prata och framför allt lyssna på Daniella och 
hennes mamma. På så sätt har de byggt upp ett ömsesidigt förtroende. Under 
samtalen fokuserar de på de positiva aspekterna av Daniellas kunskaper och 
att hon gått i skolan någon timme eller dag, i stället för att uppmärksamma de 
dagar då hon varit frånvarande. I samråd med Ulla och mentorn samt Daniella 
och hennes mamma provade de att successivt låta Daniella komma tillbaka till 
skolan på sina egna villkor. Hon gick t.ex. inte alla dagar, utan fick prova sig
fram. Det som fungerade bra höll de fast vid, berättar Ulla. Vissa dagar förkortades. Daniella började senare i och med att hon ofta är trött på morgonen. 
Elin, som går i årskurs 7, ingår också i den här samverkansverksamheten. 
Hon träffar kuratorn på skolan två gånger i veckan för samtal. Vid det ena 
tillfället sitter hon i gruppsamtal med kuratorn och bästa vännen, Ida. Vid ett
annat tillfälle deltar Elin, Ida, hennes mamma, kuratorn och en person från 
socialtjänsten. Elin är fortfarande hemma ibland, men inte lika ofta. 
Fanny har också ingått i samma projekt. Hon går i årskurs 9. När Fanny 
gick i årskurs 8 slutade hon att gå i skolan. Mentorn stöttade henne och försökte att få henne tillbaka till skolan: ”Hon har försökt på alla sätt och vis, men 
jag kunde inte skärpa mig, så hon anmälde mig till samverkansprojektet”. Fanny 
har suttit i samtal med biträdande rektor, mentorn och två från socialtjänsten 
tillsammans med sin mamma. Den senaste tiden träffar hon bara en person

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 45

from social services sometimes in conversation. Fanny has been helped to organize his 
school work, such as to do one thing at a time. Now it works much better. She is 
back in school again thanks to the project. She has received enough credit points to apply for a national program. 
Rebecka has also benefited from the interaction between social services and 
school. After her mother found out that Rebecka did not go to school 
at all when she was staying with her father, the mother called around to schools in the city 
explaining the situation and the difficulties Rebecka had. In response, the 
mother often heard that they did not have enough resources to take
against Rebecka. In fact, the mother believed that schools would not take on 
responsibility for Rebecka being absent for so long. Finally, Rebecka and 
her mother took contact with the social services. Together with her mother and the 
“lunchtime”, as Rebecka calls her mother’s cohabitant, Rebecka met a 
person from the social service who escorted her to two youngsters, 
Zoran and Pia. They help young people with concrete tasks like finding 
school, internship, job and writing CV or working as an adult to talk 
to. Rebecka attended a few meetings with youngsters. They helped her, 
but also made demands, which allowed her to be motivated to come back
to school. In particular, they arranged for an IV program focusing on image and form to read grade 9. At first she 
did not want to go to school, but then she changed her mind. In one year she has studied the 7th to 9th grade. Now she hopes to be well approved in the image and approved in the nuclear materials. 
“It’s been great, really. At the beginning when I got to school I loved going 
to school every morning. It hurts the stomach and it feels good. I feel I’m 
coming somewhere I’m striving for my goals. “

Nyckelpersoners engagemang 
I samtliga berättelser visar det sig att skolpersonalen och andra ansvariga 
vuxna, såsom ungdomsstödjarna, mentorer, kuratorer blir viktiga nyckelpersoner som med varsam hand engagerar sig i och stödjer eleverna. De ställer 
krav, uppmuntrar och följer upp. Det handlar om att skapa ett förtroende hos 
ungdomarna. Tillsammans kan de bygga upp en starkare självtillit hos eleverna 
vad gäller deras förmåga att tillägna sig kunskaper. För Anna t.ex., som numera 
går på Barn- och fritidsprogrammet, betydde matematikläraren Micke på IV 
mycket. Han trodde på Annas kapacitet. Han uppmuntrade Anna och tvingade henne att sitta kvar på lektionerna och försöka. Till sist lossnade matematiken, som hon innan hade haft så svårt för: ”Jag vill fortfarande ha matte med 
honom. Han är den enda läraren som verkligen har fått mig att förstå”, säger hon. 
Även för Camilla var en lärare betydelsefull, hennes mentor Maggan. Other 
terminen i år 1 i gymnasieskolan kom Camilla och Maggan överens om att 
hon skulle ringa hem till Camilla på morgonen, men det slutade med att 
46 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Camilla kom självmant. Maggan blev så glad när Camilla kom tillbaka att hon 
utropade: ”Åh, är du tillbaka. Vad kul att se dig!” Maggans entusiastiska bemötande stärkte Camillas motivation att återvända till skolan. 
I Nikes fall betyder en av hennes lärare, Mia, mycket. Hon är den bästa 
läraren Nike har haft. Liksom de andra lärarna är hon snäll och stöttande: 
”Lärarna är bra på skolan. Dom visar verkligen att dom vill hjälpa till och det ger 
mig ambitionen att orka jobba igen och dra mig upp igen för den långa repstegen 

[tillbaka till skolan]

“. 
Teachers’ attitude towards students also contributes to a good social environment that 
generally increases the well-being of young people. Their personality seems to be of great importance. That a teacher has humor is according to the interviewed students eg an important 
feature of the students’ will to learn things. Simon has been in an IV gym where he likes to work well. He does not neglect his studies anymore. He may 
be late sometimes, but never stops at home because he can not go to 
school. The teachers are nice, especially a teacher, Roffe, who teaches math and Swedish. He is funny and kidding. Other teachers are also good at school,
thinks simon They are joking and are not as boring as in his elementary school. Teachers’ attitude has contributed to Simon’s heightened ambitions, not least Roffe’s way 
of learning. Simon will be approved in Swedish. But he regrets that 
he lost a year because of all trams, as he says. 
Tony, who is in the same business, agrees with the teachers’ good qualities. 
He thinks IV is a nice place with a good atmosphere between the students. People 
are quite social and tolerant of differences: “You can talk to anyone 
without commenting on you,” he says. He has got new comrades. Nowadays 
he also has attendance records at the school and has won a bio ticket. He has
Also accepted in the subjects English, Swedish and Mathematics. 
Even other adults can act as key key people in student retreat to school. When Urban finished grade 9, he had incomplete grades. 
He was therefore locked to a new IV. There he went for a short while, but 
it was such an unstructured activity that he jumped off. No one listened 
when he stopped going there. For two years he sat at home and did nothing. 
One and a half years ago, he encountered a comrade’s mother who worked 
at the Gymnasium. 34 When she realized how bad it was that he actually 
just sat at home, she arranged a meeting with some at the Gymnasium. To one
The adult took hold of his situation and helped him further deciding that 
he had returned to education. Through the Gymnasium he 
joined the current IV business where he is.

34 The Gymnose Loop manages the municipal follow-up responsibility and works for young people aged 16-19 who are not in work or education.

Skolfavvaro and the way back 47

Increased self-esteem – Increased attendance The 
meeting with important adults who care about, confirm and acknowledge students 
can increase students’ motivation to address their situation and break the absence pattern. Judging from the interview findings, several students testify about this. They 
realize that they need education to be able to move on 
in life and create a future, which can mean a change in lifestyle 
and change of inter alia. social intercourse. Rebecka tells us that when youngsters 
Zoran and Pia began to claim and show that they cared, Rebecka felt 
that she also had to take her own responsibility: “I can not sit in this bubble all 
my life, because then I will not come anywhere. I began to take responsibility, I went up well
Sometimes, new friends gotten. Did my life do if you say so? ” 
Björn, who goes to the Children’s and Leisure Program, also talks about the importance of her own driving force to break her inward absence patterns: “I think that’s 
a lot about myself. That one feels you have to … It’s not possible to lroll around longer 
and rush. ” Vilmer says the same about his changed vision of school absence: “It’s 
probably just me who has to change me that I realized … I needed to mature.” 
Urban finally realized that he had to 
cope with his mental health if he were to hurry in his school situation. Urban was in contact with psychiatry and was 
intercepted between midwifery and childhood psychiatry. He got it though
no psychotherapy, though he asked for it. In a period, however, he received 
antidepressants. He took it for a while, but did not want to keep up with it.

Students’ Future 
Trends Most of the students have regained a future trust, something they previously lacked. 
For the majority of the interviewed students, the goal is to work in the 
craft industry such as carpenters, electricians, welders, hairdressers or construction workers. 
Others want to work as a chef or truck driver, in care and care as a 
nurse or nurse. 
Two girls want to write. Hanna wants to become a writer and go to a writing course at 
folk high school after IV. Miriam wants to be a journalist and writes about women’s rights, oppression of women and honor-related violence. She also wants to engage 
in any organization that works against honor-related violence.
Some of the students also have ambitions to use their life experiences 
of both vulnerability and long-term invalid absence to something positive. They want to 
work as a socionom, police or curator. Anna wants to work in the social services 
to help young people who find it difficult. She has also been asked by 
schools to encourage unmotivated students who did not want to go to IV. Anna thinks 
she has become stronger because of everything she has gone through: “However, it has made me 
the one I am today. I do not know how I’d been else. ” 
48 Skolfavo and the way back

Summary discussion 
By building a student perspective on long-term invalid absence or 
what education researcher Neil Southwell calls for a “school 
perspective” where students with experience of prolonged invalid absence 
are speaking, the National Agency for Education has wanted to highlight those who really do not know touches the students themselves.35 Southwell interprets the absence of school as a criticism 
of certain parts of the school and that the invalid absence may indicate that the student 
feels powerless to influence his school situation. He describes the phenomenon 
that students are in school as a “cry for help”. According to 
Southwell, the reasons may be that students have had difficulty completing their school assignments. They are
afraid of failure, having been very ill and having trouble getting 
lost. Some take “time out” because they are having a hard time at home. Others are not 
adequately challenged or have been violated by comrades. 
This is recognized in the school’s student interviews. Like Southwell, the National Agency for Education wants to discuss long-term invalid absence as an indicator mainly because some 
educational needs have not been met for these students. Common to the 
experiences of the interviewed students is that many have felt that they have not been able to 
influence their schooling. The absence can thus be interpreted according to Southwell
as just “a call on help”. The interviewed students have tried to protest, but somewhere along the way they have given up because they encountered too much 
resistance, especially in school. However, pupil interviews also show that 
their whole life situation must be taken into account in order to understand how the school absence occurs and the reasons for it. The stories give a complex 
problem picture where both unsatisfied educational and life needs have led 
to the long invalid absence. 
The need to be acknowledged and confirmed as well as to feel included in 
activities is great showing the student stories.36 Young people want to belong and
feel familiar, but often the interviewees have felt marginalized in the classroom context.37 If the classroom has felt too alienating 
and the teachers are too hostile, the companionship has emerged as 
more attractive to some students. For some others, the social environment, on the contrary, has 
been felt as threatening because of harassment and violations in the comradeship-

35 Southwell, Neil (2006) “Truants on truancy – a badness or valuable indicator of unmet 
special educational needs?” In the British Journal of Special Education. Volume 33. Number 2. 
36 For further development of the concept of inclusion see Nilholm, Claes (2003) Inclusion of 
students in need of special support – What does it mean and what do we know? School Development Agency: 
Research in Focus. Report No. 28. 
37 Carina Henriksson (2009) describes different definitions of marginalization among others. based on Jenner, 
who argues that marginalization is about a person being matched to the outskirts of a 
context, which is most consistent with the student stories.

Skolfavvaro and the way back 49

late, something that led to home-sitting. Another person who has lived with unsafe 
home relationships has been threatened by the adults’ attempts to approach 
them and their problems both at home and in school. by revealing 
their family situation and in the student’s opinion, too closely related questions and incorrect 
diagnoses. 
The role of adults in showing sincere care may have fallen in their place, but 
student interviews also show how important adults are as key people in student retrenchment to school. The National Agency for Education therefore wishes to highlight the 
great importance of teachers and other school staff for promotion and prevention and remedial 
action against long-term invalid absence. The analysis of student reports focuses
Therefore, at school as a social work environment, and shortcomings in this work environment can 
lead to long-term invalid absence.38 But of course, the 
complexity of individual homes can not be neglected. Home relationships as well as the students ‘ 
life experiences and lifestyle also affect students’ interest in going to school.

Existentiella villkor och skolmotivation 
Några elevintervjuer visar att man inte kan bortse från de livsvillkor och 
de hemförhållanden som eleverna har. De måste tas i beaktande för att öka
förståelsen för den ogiltiga frånvaron. Forskaren i pedagogik, Carina Henriksson beskriver hur elever som misslyckats i skolan kan komma från hem där 
föräldrar själva har haft svårt att hitta sin plats och hantera sina liv.39 Föräldrar 
som själva befinner sig i ett kaos kanske inte har tid och ork att engagera sig 
i sina barn. Ett exempel på det är Paulinas mamma, vars liv kantats av ekonomiska och emotionella bekymmer och som efter den ena dotterns våldtäkt 
eller sin egen misshandel inte orkat med annat än sin egen smärta. Liksom 
andra föräldrar i liknande situationer kan hon på så sätt ha haft svårt att hitta 
kraft att stötta sina döttrar i skolarbetet och livet i övrigt. I sådana fall blir skolpersonalens omsorger desto viktigare. Att som Paulina inte ha fått frågan hur 
hon mår när mamman blev misshandlad, systern blev våldtagen eller hon själv 
vid fjorton års ålder genomgick en abort har bidragit till hennes övergivenhetskänsla. Att då hamna bland elever i en skola där många klasskamrater som hon 
uppfattar ”lever ett perfekt liv” medan hon själv kämpar för livhanken ledde till 
en orimlig situation för Paulina. Från familjen kunde hon inte ta timeout, vem 
överger en syster eller mamma som bokstavligen håller på att gå sönder? Så 
när skolarbetet blev alltför övermäktigt valde hon att strunta i skolan. Kraven 
38 För en diskussion om den fysiska arbetsmiljöns betydelse för elevernas skolfrånvaro, se 
Kumar, R et.al. (2008) ”Association Between Physical Environment of Secondary Schools 
and Student Problem Behaviour”. I Environment and Behaviour. Volume 40 Number 4. July 
2008 pp.455–486. 
39 Se Henriksson (2009).

50 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

på självständigt arbete och få lärarledda lektioner i den fristående skola hon
gick i och alltför undermålig undervisning i särskolan, som hon tycker att hon 
felaktigt placerades i, gjorde att hon stannade hemma. 
Tidiga traumatiska upplevelser, som att förlora sin förälder som barn, 
påverkar också elevernas liv och skolmotivation. En sådan situation kräver en 
särskild sorts lyhördhet och förståelse från vuxenvärlden. När det stödet fattas 
kan en ung människas liv rasa samman och livet förlora sin mening. Nikes 
upplevelser av att ha blivit lämnad med sin sorg när pappan tog sitt liv när 
hon var åtta år har satt sin prägel på hela hennes livssituation, inklusive hennes 
skolmotivation. Hennes återkommande depressioner har satt käppar i hjulet
för skolarbetet. Hon har heller inte känt sig trygg hemma hos sin mamma och 
styvfar. I stället har hon sökt sig till andra utsatta vänner och partners, druckit 
och levt ett destruktivt liv. 
Paulina och Nikes berättelser visar hur unga människors existentiella villkor
är själva förutsättningen för goda resultat i skolan. När hemmasituationen med 
akuta problem överskuggar elevernas liv kan det vara svårt för dem att koncentrera sig på skolarbetet. Då det upplevts som alltför avancerat och kraven känts 
orimliga har några elever med akuta problem hemma därför valt att välja bort 
skolan. Elevintervjuerna visar också hur viktigt bemötandet är av elever som 
mår dåligt och hur viktigt det är att direkt uppmärksamma skolfrånvaro som 
just kan vara en indikator på att eleven mår dåligt.

En kombination av anledningar till långvarig ogiltig 
frånvaro 
Ett tydligt mönster i berättelserna är att det sällan är en enda orsak till långvarig ogiltig frånvaro utan en kombination av orsaker som kan röra både 
hem och skola. Kombinationerna kan röra sig kring att en elev inte förstår ett 
ämne, att hon/han får en ”dumstämpel” och tappar självförtroendet. En annan 
är att man går till skolan, finner ämnena obegripliga i kombination med att 
man ingår i en kamratkrets där man satt i system att inte gå på lektionerna. 
Ytterligare kombinationer kan handla om en otrygg hemmiljö i kombination 
med bristfällig undervisning och organisation samt socialt utanförskap. Det 
sammantaget kan leda till förlorad självkänsla och psykisk ohälsa, vilket i sin 
tur kan resultera i långvarig ogiltig frånvaro. 
Det kan också vara så att en upprinnelse till frånvaro i grundskolans senare
år bottnar i något som hände långt tillbaka i skolgången. Både Fanny och Leila 
vittnar t.ex. om att de blivit trakasserade och kränkta av sina kamrater när 
de gick i grundskolans tidigare år, något som lett till en låg självkänsla. Det 
i kombination med att båda har haft svårt för vissa ämnen, oftast teoretiska 
ämnen såsom matematik, fysik, kemi och språk har gjort att de tappat intresset

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 51

för att gå i skolan senare. I Fannys fall var hon dessutom sjuk under en längre 
period och hade svårt att hinna i kapp och förlorade därmed motivationen att 
gå på lektionerna. 
Urban berättar att hans föräldrars skilsmässa har påverkat hans psykiska 
mående under hela hans skolgång. När han var liten tog det sig uttryck i att
han sprang och gömde sig i trappuppgången. Då tog skolan tag i bekymren
och han gick regelbundet i skolan. När han blev äldre, i slutet av grundskolan 
däremot, lämnades han åt sitt öde. Det ingav honom en känsla av att det inte 
var någon idé att han försökte, att han redan ”sumpat sin chans” till en bra 
framtid.

Skolans organisering, undervisning och sociala miljö 
betydelsefull 
En förklaring till elevers höga ogiltiga frånvaro just i grundskolans senare år
kan vara skolans organisering. Fler lärar- och klassrumsbyten än i grundskolans 
tidigare år kan missgynna närvaron. Även undervisningens utformning med 
t.ex. högt ställda krav på självständiga studier, få lärarledda lektioner och ökade 
kunskapskrav kan utgöra skäl till långvarig frånvaro, vilket flera exempel visar. 
En annan viktig aspekt av frånvaron är en icke-fungerande närvarokontroll. 
Att tidigt uppmärksamma ogiltig frånvaro och sätta in stödinsatser är därför 
viktigt. Det visar bl.a. intervjun med Miriam. Som nyanländ immigrant lämnades hon vind för våg efter förberedelseklassen, vilket ledde till att hon tappade 
motivationen och slutade att gå i skolan och hamnade i en negativ frånvarospiral. Den vände först efter grundskolan när hon började på IV-programmet. 
Flera av de andra eleverna vittnar också om att de inte förrän i slutet av 
eller efter grundskolan har fått det stöd som de behöver. Först på IV har de 
kunnat fullfölja sina studier och nått godkänt i kärnämnena. Den nya miljön 
har starkt bidragit till att deras skolnärvaro ökat. Också den skräddarsydda 
småskaliga verksamhetsformen har varit en förutsättning för elevernas tillbakagång till skolan med flexibelt schema, små arbetsgrupper och att jobba i sin 
egen takt. De individuella lösningarna verkar vara det enda sättet att fånga upp 
dessa sköra elever. 
Även skolans sociala miljö kan ge upphov till en otrygghet, vilket kan leda 
till stor frånvaro. Grupptryck till frånvaro, socialt utanförskap och kränkningar 
påverkar skolnärvaron negativt. Somliga av de intervjuade eleverna verkar 
fortfarande sköra och splittrade socialt. De verkar använda skolfrånvaron som 
ett sätt att hantera sin situation i skolan när skolmiljön upplevs som alltför 
påfrestande. Men de allra flesta av de intervjuade eleverna har lyckats bryta en 
negativ frånvarospiral.

52 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Importance of Collaboration and Adult Engagement 
Collaboration between school and social services in harmony with the student and his or 
her family seems to be important for breaking the absence pattern. 
Daniella’s fragile lifestyles are maintained, for example. of a collaborative project where she 
and her mother are in conversational therapy with school staff and social workers. The school’s collaboration with the home and social services in the form of 
interview therapy once a week seems to be good also for several other students. 
Student interviews show that school staff’s attitude is important for students’ 
school motivation. Teacher’s way of teaching and responding to students affects the 
students’ attendance. It shows the young people’s descriptions of their teachers. Without
Lollos, Stinas, Maggans, Mickes, Mias and all other important adults and their 
involvement, the students would not have returned. Their sincere care 
prepared with a neat attendance control and follow-up of the students ‘knowledge levels has had a significant impact on the students’ knowledge development, self-esteem and 
future confidence. 
Judging by the student stories, young people’s self-confidence and confidence 
in their own ability to acquire knowledge are strengthened when enough adults, 
both at home and school, engage and take responsibility for them. Adults’ sorrows, 
encouragement and trust as well as demands and follow-up thus 
also increase the chances of the long-term absenteeism returning to someone
form of education.

Final 
words The student interviews show a great need to capture and record every 
little absence time as it may be a sign that the student is not doing well. The
Single absenteeism can also be the first step in a negative absence spiral, which 
can have consequences for the individual’s future studies and lives. When 
the personal integrity has been violated in the form of stupid strikes from teachers, violations of peers or the inconvenience of adults in difficult home situations, the 
school has failed. Seeing the unique person in each individual, without 
pointing out or blaming someone can be difficult, but is a necessary task for the school staff. 40 Creating trust and building trust 
in the students and their relatives seems to be a fruitful way together with 
educational flexibility, a safe social environment and a clear organization of
schoolwork. Only then can the absence spiral be turned upwards. The hope is 
that if the most basic of life is a young person at home, and he or she 
has lost his footsteps in life, that the school can act as a

40 Henriksson (2009).

Skolfavvaro and the way back 53

sanctuary, as for Martin in the Nettles flower. In school, students will be able to find 
peace to develop when other existence appears as an existential darkness, and 
school staff work as the lightweight students so need to create 
a brighter future.

54 Skolfavvaro and the way back

3

3

The extent of long-term 
absence according to the survey

Skolfavvaro and the way back 55

Introduktion 
Omfattningen av långvarig ogiltig frånvaro och av ledigheter längre än tio 
dagar har som tidigare nämnts kartlagts genom en enkät till alla kommuner 
och kommundelar med ansvar för obligatoriska skolan och till ett urval fristående skolor på grundskolenivå. I det här avsnittet redovisas utifrån svaren i 
enkäten hur många elever i grundskolan och obligatoriska särskolan som hade 
en långvarig frånvaro i slutet av läsåret 2008/09. 
20 procent av de fristående skolorna i urvalet respektive 12 procent av de 
kommunala barn- och utbildningsförvaltningarna (motsvarande) besvarade 
inte enkäten. I den redovisning som följer har de som inte svarat antagits ha 
samma andel ogiltigt frånvarande elever som i de kommuner respektive skolor 
i motsvarande kommungrupp som besvarat enkäten.41 De antalsuppgifter som 
redovisas är således uppräknade så att de ska motsvara frånvaron i hela landet. 
Även på övriga frågor i enkäten har de som inte svarat antagits ha samma fördelning som bland de svarande. De andelar som redovisas i det följande avser 
alltså andelen bland de svarande skolorna respektive kommunerna/ kommundelarna men tolkas som att de gäller för landet som helhet.

Ogiltig – giltig frånvaro 
Skolpliktiga barn har skyldighet att delta i den utbildning som anordnas om 
de inte är sjuka eller har annat giltigt skäl att utebli. 
Men det är inte alltid enkelt och entydigt att avgöra om frånvaro är giltig 
eller ogiltig. Kommuner och skolor blev i enkäten tillfrågade om sina erfarenheter. Två tredjedelar av kommunerna och en tredjedel av de fristående 
skolorna hade erfarenheter av att det kan vara svårt att avgöra om frånvaron 
är giltig eller ogiltig. De hade erfarenhet av att föräldrar vidimerar skolk som
sjukfrånvaro och skyddar sina barns ogiltiga frånvaro. Enligt förvaltningars 
uppfattning kan föräldrar också ha en annan syn än skolan på vad som är 
giltig frånvaro, t.ex. sjukanmäla en hel dag för tandläkarbesök eller av oro låta 
barnet stanna hemma från skolan vid upprepade tillfällen för diffusa sjukdomsproblem. Det är heller inte någon klar gräns mellan att vara sjuk, att 
vara så psykiskt trött att man inte klarar av att gå i skolan och att ha en ogiltig 
frånvaro. Både i enkätsvaren och i intervjuerna pekar många på att en elev ofta 
förväntas gå i skolan även om problemen är så stora att vuxna i samma situation skulle bli sjukskrivna från sitt arbete. I intervjuerna menar skolorna att 
41 Kommungrupp enligt Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) indelning från 2005. Se 
bilaga 3.

56 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

det är vanligast i de tidiga skolåren att föräldrar återkommande låter barnet 
stanna hemma på grund av lättare sjukdomsproblem som huvudvärk, ont i 
magen eller ont i halsen. Under de senare åren är det vanligaste problemet att 
föräldrar intygar barnets ogiltiga frånvaro i efterhand. 
I de intervjuade skolorna anger flera att man har nedskrivna eller oskrivna 
rutiner som innebär att mentorn ska vara uppmärksam även på giltig frånvaro. 
Om eleven har många korta frånvaroperioder, även om de är sanktionerade
hemifrån, ska det tas upp med föräldrarna så att orsakerna snabbt kan bli 
utredda. Skolorna påpekar vikten av att ett förtroende mellan hem och skola 
har byggts upp så det går att få till en samsyn om regler och rutiner kring 
frånvaro. Även föräldrar som är oroliga över att släppa iväg sina barn till skolan 
vid minsta sjukdomssymptom måste ha förtroende för skolan och lita på att 
man ser barnet och tar kontakt med föräldern om sjukdomssymtomen skulle 
förvärras. 
All långvarig frånvaro är självfallet ett problem för elevens lärande fastän 
det finns giltiga skäl som sjukdom eller beviljad ledighet. Även giltig långvarig 
frånvaro ställer särskilda krav på skolorna när det gäller t.ex. stöd och att ha 
en flexibilitet som tar hänsyn till elevens situation. Det skulle därför finnas 
anledning att undersöka omfattningen av all långvarig frånvaro, inte bara den 
ogiltiga, och att undersöka hur skolan arbetar med all typ av frånvaro. För 
att kunna jämföra med den tidigare undersökningen 2007 efterfrågades dock 
även i denna undersökning enbart omfattningen av långvarig ogiltig frånvaro 
samt dessutom begärd och beviljad ledighet längre än tio dagar. Det som man 
i enkätsvaren rapporterat som ogiltig frånvaro är sannolikt den frånvaro som 
inte är vidimerad av föräldrar och inte all den frånvaro som skolan uppfattar 
som oroande stor.

Kännedomen om långvarig ogiltig 
frånvaro 
Kännedomen i kommunerna om långvarig fullständig frånvaro var bättre 2009 
än 2007. Ett trettiotal kommuner svarade i undersökningen 2007 ”vet ej” 
eller ”ja” utan att kunna ange antalet långtidsfrånvarande på frågan om den 
fullständiga frånvarons omfattning. I denna undersökning var det bara ett par 
kommuner som lämnade dessa svar.

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 57

Tabell 1

Finns det för närvarande (maj 2009) fall av ogiltig fullständig frånvaro som pågått 
i minst en månad bland skolpliktiga barn? 
2009 
Andel kommuner (%)

2007 
Andel kommuner (%)

Yes

56

52

No

31

29

Vet ej

1

5

Ja det finns; vet ej antalet

0

3

12

11

100

100

Ej besvarat enkäten 
Total

Om kommuner som inte besvarat enkäten eller som svarat ”vet ej” har frånvaro i samma utsträckning som de kommuner som svarat, fanns det i två av 
tre kommuner elever som varit borta från obligatoriska skolan helt i minst en 
månad utan giltiga skäl i slutet av läsåret 2008/09. Det är ungefär samma situation som två år tidigare vid den förra studien av långvarig ogiltig frånvaro. 
Långvarig ogiltig frånvaro förekommer även i fristående skolor. Drygt var 
tionde fristående skola svarade i enkäten att det i slutet av läsåret 2008/09 
fanns elever som varit helt frånvarande i minst en månad utan giltiga skäl. 
Kännedomen om omfattande ströfrånvaro är också betydligt bättre än

  1. Då var det 18 procent av kommunerna/kommundelarna som inte visste 
    om det fanns eller hur många elever som hade omfattande ströfrånvaro. I 2009 
    års undersökning var andelen två procent. 
    Tabell 2

Finns det en eller flera elever med återkommande ogiltig ströfrånvaro 
(från vissa lektioner/ämnen/ dagar) som pågått under minst två månader? 
2009 
Andel kommuner

2007 
Andel kommuner

Yes

79

61

No

7

11

Vet ej

1

11

Ja, det finns; vet ej antalet

1

7

12

10

100

100

Ej besvarat enkäten 
Total

I intervjuerna med förvaltningar och skolor framkom att flera kommuner relativt nyligen infört datoriserade frånvaroregistreringssystem som håller på att 
implementeras eller som nyligen börjat tas i bruk. Möjligheten för den centrala 
förvaltningen att bevaka frånvarosituationen och även lämna uppgifter om den 
har därmed förbättrats på många håll. Det framkom även i ett par kommuner 
att frånvaro som indikator på skolproblem uppmärksammats mer de senaste 
åren och att beslut därför fattats om regelbundna uppföljningar.

58 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Omfattande ströfrånvaro finns således i de flesta kommuner. Det förekommer i nio av tio kommuner om ströfrånvaro är lika vanligt i ”bortfallskommunerna” och i kommuner som ”inte vet” som i de kommuner som har reda 
på hur situationen ser ut. Att omfattande ströfrånvaro inte förekommer är 
vanligare i kommungrupperna pendlingskommuner, glesbygdskommuner och 
övriga kommuner med färre än 12 500 invånare. 
Nära 40 procent av de fristående skolorna svarade i enkäten att det fanns 
elever med upprepad ströfrånvaro som pågått under minst två månader. 
Frånvaro förekommer oftare i större skolor och i skolor med elever i de senare 
årskurserna jämfört med i små skolor som enbart har elever i tidigare årskurser.


Total absence Total number of school pupils in municipal schools 
and almost 150 pupils in single-school schools totaling around 1 500 at the end of the 2008/09 academic year were 
completely absent for at least one month without valid reasons. These are virtually 
identical figures as in the previous survey two years ago. The data thus confirms the previous survey, which had 
some uncertainty due to the fact that relatively many municipalities could not provide 
numerical data. Neither this survey has been answered by all municipalities, 
but together the coherent data should provide a fairly sure picture of the 
extent of this serious problem.
In relation to all students, the problem may seem small: Almost two 
students of 1000 in compulsory school, almost four in 1,000 in final grades 
7-9. But in the number of individuals, the problem is very serious. Each of the 
students who are out of school for a long time is at risk of studying and may not achieve the goals that are the basis for continued education and 
participation in working life. Absence in itself is a clear indication that the student is not 
doing well and that the school did not, in collaboration with other actors, give the support and 
assistance that the student needs or attended to the problems that exist. 
Table 3

Number of pupils with complete absence for at least one month without valid 
reasons in May and each year. Municipal schools. 
2009

Length of Absence

Go 1-6

1 – <2 months

2007 
Ride 7-9

Go 1-6

Go 7-9

118

395

115

357

2 months – <1 term

83

356

99

441

1 semester – <1 academic year

62

319

40

293

1 academic year or more 
Totally

14

134

21

102

277

1 204

275

1 193

Skolfavvaro and the way back 59

Tables 3 and 4 show the number of students with long-term complete absence divided by the duration of the absence, early or later year courses and the principal. The absence is primarily concentrated on the latter courses in both municipal 
and independent schools. 
Table 4

Antal elever med fullständig frånvaro i minst en månad utan giltiga skäl, 
Fristående skolor på grundskolenivå. 
2009

Frånvarons längd

Åk 1–6

2007 
Åk 7–9

Åk 7–9

1– < 2 månader

9

59

32

2 månader – < 1 termin

8

25

51

1 termin – < 1 läsår

8

39

20

1 läsår eller mer

0

18

16

25

141

119

Totally

(I undersökningen 2007 ingick enbart skolor med elever i årskurserna 7–9.)

Drygt 150 elever hade sammantaget varit borta från skolan under hela läsåret 
2008/09 eller ännu längre. Nästan 600 elever hade varit frånvarande minst 
hela vårterminen. Knappt 1 100 hade varit borta två månader eller mer, 
ungefär 1 650 en månad eller mer. Mönstret är i stort sett detsamma som två 
år tidigare. Det finns skillnader, men med tanke på osäkerheterna i undersökningarna, finns det ingen anledning att fästa större avseende vid dessa skillnader. 
Tabell 5

Andelen elever med fullständig ogiltig frånvaro, i promille.




Frånvarons längd:

Kommunala skolor 
2009 
2007 
Pojkar 
Flickor Pojkar 
Flickor 
Åk 7–9 Åk 7–9 Åk 7–9 Åk 7–9

Fristående skolor 
2009 
2007 
Pojkar 
Flickor 
Pojkar 
Flickor 
Åk 7–9 Åk 7–9 Åk 7–9 Åk 7–9

1 – < 2 månader

1,3

1,3

1,1

1,0

1,0

2,1

0,5

1.4

2 månader – < 1 termin

1,2

1,1

1,5

1,2

0,6

0,7

1.4

1,6

1 termin – < 1 läsår

1,1

1,0

0,8

0,9

1,1

0,9

0,5

0,7

1 läsår eller mer

0,5

0,4

0,3

0,3

0,7

0,2

0,5

0,5

Totally

4,1

3,9

3,7

3,4

3,4

3,9

2,9

4,1

Frånvaro är ungefär lika vanligt bland pojkar som bland flickor och i stort sett 
lika vanligt i fristående skolor som i kommunala skolor. Fyra elever på 1 000 i 
de senare årskurserna har varit helt frånvarande i minst en månad både bland 
pojkar och flickor i kommunala skolor och bland flickor i fristående skolor. 
Andelen är något litet lägre – drygt tre av 1 000 – bland pojkar i fristående 
skolor. Även om antalet elever med frånvaro är i stort sett densamma som i 
den tidigare undersökningen 2007 är andelen något högre eftersom elevantalet 
minskat mellan de båda åren.

60 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

I enkäterna till kommuner efterfrågades uppgifter om hur många skolpliktiga
elever som var långvarigt frånvarande, dvs. elever i både grundskolan och obligatoriska särskolan. I den nu aktuella studien ombads kommunerna också ange 
ungefär hur många av eleverna med långvarig frånvaro som gick i särskolan. Nio 
av tio kommuner rapporterade att det inte fanns elever i särskolan med långvarig 
fullständig frånvaro. I tio procent av kommunerna fanns en eller ett par elever 
som varit frånvarande i minst en månad. Sammantaget var det ungefär 40 av de 
ca 1500 eleverna i kommunala skolor med fullständig frånvaro som var elever i 
obligatoriska särskolan. I förhållande till elevantalet är det mer än i grundskolan 
– ungefär tre per 1 000 elever jämfört med två per 1 000 i grundskolan. 
Det finns skillnader i omfattningen av långvarig frånvaro mellan olika kommuntyper. Andelen är störst i storstäder – nästan sex elever på 1 000 i årskurserna 7–9 – och lägst i mindre kommuner och pendlingskommuner – två till 
tre per 1 000 elever (diagram 1). 
I ett par skolintervjuer genomförda i små skolor förde personalen fram 
skolans storlek som en viktig bakomliggande faktor till att man hade relativt få 
problem med omfattande frånvaro. Småskaligheten möjliggör att man tidigt 
uppmärksammar signaler om att något inte står rätt till, menade man. Att en
elev är borta eller befinner sig i skolan utan att gå på lektioner märks i en liten 
skola. I mindre tätbefolkade kommuner är skolorna i genomsnitt mindre. Det kan 
förklara de skillnader mellan olika typer av kommuner som syns i diagram 1. 
Diagram 1

Andelen elever (i promille) i årskurs 7–9 med ogiltig, fullständig frånvaro efter 
frånvarons längd. Kommunala skolor i olika kommungrupper42. 
Totally

Storstäder 
Övriga, > 25 000 inv. 
Varuproducerande komm. 
Större städer 
Förortskommuner 
Övriga, 12 500–25 000 inv. 
Glesbygdskommuner 
Pendlingskommuner 
Övriga, < 12 500 inv. 
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 ‰ 
1 – < 2 månader

2 månader – < 1 termin

1 termin – < 1 läsår

1 läsår eller mer

42 See Appendix 3 for description of the community groups. 
Skolfavvaro and the way back 61

Repeat Absence 
According to the survey, there were a total of 12,100 school pupils who had 
been invalid in absentia from certain lessons / subjects / days for 
at least two months at the end of the 2008/09 academic year. 10,900 students went to municipal 
schools, 1,200 in independent schools. 
Table 6

Number of pupils with repeat absences for at least two months without 
valid reasons in May and each year. Municipal schools.

Length of Absence:

2009

2007

Go 1-6

Go 7-9

Go 1-6

Go 7-9

2 months – <1 term

650

4,784

431

2 156

1 semester – <1 academic year

432

3 106

187

1 166

265

1 665

111

534

1 347

9,555

729

3,856

1 academic year or more 
Totally

Table 7

Antal elever med upprepad ströfrånvaro under minst två månader utan 
giltiga skäl. Fristående skolor på grundskolenivå. 

Frånvarons längd:

2009 
Åk 1–6

2007 
Åk 7–9

Åk 7–9

2 månader – < 1 termin

93

451

170

1 termin – < 1 läsår

91

313

186

1 läsår eller mer 
Totally

38

191

36

222

955

392

(I undersökningen 2007 ingick enbart skolor med elever i årskurserna 7–9.)

Som framgår av tabellerna 6 och 7 är antalet elever med upprepad ströfrånvaro 
mer än dubbelt så stor i undersökningen i maj 2009 jämfört med två år tidigare både i kommunala och fristående skolor. Vad kan det bero på? Har den 
upprepade ströfrånvaron ökat så dramatiskt på två år eller kan det finnas andra 
orsaker till den stora skillnaden? 
Ingen av den intervjuade personalen på de besökta skolorna uppgav att 
frånvaroproblemen ökat dramatiskt de senaste åren. Alla skolor hade erfarenhet av elever som var borta från lektioner vid upprepade tillfällen, inte gick i 
skolan alla dagar eller som fanns i skolan utan att alltid gå på lektionerna.IN 
var och en av intervjuskolorna handlade det om enstaka eller ett mindre antal 
elever. Intrycket från intervjuerna är att frånvaro är ett problem som alltid funnits och som fortfarande finns, men ett problem som varken ökat eller minskat 
så avsevärt att det upplevs som väsentligt förändrat. 
Ett mindre antal kommuner som rapporterat stora förändringar i enkäterna, och som kontaktats, menar att ökningen i deras kommuner beror på 
uppgiftslämnandet. Man har mer noggrann dokumentation av frånvaro och 
62 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

tror att de ökade siffrorna beror på underrapportering i den förra undersökningen. 
Som nämnts tidigare visar intervjuerna att många kommuner de allra 
senaste åren infört eller håller på att införa IT-stöd för frånvaroregistreringen. 
Det kan därför vara så att kontrollen av frånvaron eller i varje fall möjligheterna att sammanställa uppgifter om frånvaron förbättrats. Sammanställningarna kan vara noggrannare och alla elever med upprepad frånvaro räknas med, 
även om antalet frånvarotillfällen varit relativt få. Vid manuella sammanställningar kanske bara de grövsta fallen med många upprepade frånvarotillfällen 
räknades med. Den stora skillnaden i antalet elever med långvarig ströfrånvaro 
som syns i tabellerna 6 och 7 skulle i så fall bero på skillnader i huvudmännens 
rapportering och på brister i uppgiftsinsamlingen. Varken i undersökningen 
2007 eller 2009 definierades ”långvarig ströfrånvaro/sporadisk frånvaro” annat 
än att den skulle ha pågått under minst två månader. Antalet eller andelen 
frånvarotillfällen preciserades inte.43 
Det kan också vara så att förvaltningar och skolor har blivit mer uppmärksamma på frånvaroproblematiken och frånvarons allvarliga konsekvenser. Man 
har kanske mer aktivt från nämnden och förvaltningen börjat efterfråga information om frånvarosituationen på skolorna och använder informationen som 
en indikator på kvalitet. Fler kommuner kan ha startat olika former av samverkansprojekt mellan socialtjänst, skola och eventuellt andra instanser eller har 
uppmärksammat långvarig frånvaro som en allvarlig signal i samverkansprojekt 
som redan pågick. I några av intervjukommunerna har både projektet ”Samverkan kring barn som far illa eller som riskerar att fara illa” och den uppmärksamhet rapporten ”Rätten till utbildning” fick lett till insatser både för 
att kartlägga och mer systematiskt åtgärda frånvaro. Att fler kommuner denna 
gång kunnat besvara frågan om antalet elever med långvarig ströfrånvaro visar 
också på att uppmärksamheten skärpts. Det skulle kunna vara en orsak till att 
den rapporterade frånvaron ökat. 
Sammantaget kan uppgifterna i tabellerna 6 och 7 inte tas som intäkt för 
att upprepad ströfrånvaro utan giltiga skäl har ökat avsevärt det senaste året 
jämfört med två år tidigare. Det är mer sannolikt att ströfrånvaron 2007 var 
kraftigt underrapporterad – en farhåga som också framfördes i rapporten 
”Rätten till utbildning”.

43 Den är knappast möjligt att i en enkät i efterhand efterfråga mycket preciserade uppgifter. 
För att kunna göra det måste kommuner och skolor långt i förväg – långt innan läsåret 
börjat – informeras om och avkrävas att registrera och sammanställa uppgifter om frånvaro 
på samma sätt.

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 63

Lika vanligt med ogiltig frånvaro i kommunala och fristående 
skolor 
I relation till elevantalet är andelen med återkommande ströfrånvaro exakt 
densamma i kommuner och i fristående skolor (diagram 2). En elev av 100 
i obligatoriska skolan hade vid flera tillfällen utan giltiga skäl varit borta från 
lektioner eller hela dagar i slutet av läsåret 2008/09. 
Diagram 2

Andelen elever (i procent) i årskurserna 1–9 med återkommande 
ogiltig ströfrånvaro efter frånvarons längd.


1,6 
1.4 
1,2


0,8 
0,6 
0,4

1 läsår eller mer

0,2

1 termin – < 1 läsår

0

2 månader – < 1 termin 
Kommuner

Fristående skolor

Ströfrånvaro förekommer emellertid framför allt i de senare årskurserna 7–9. 
Av tabell 8 framgår att ströfrånvaron i kommunala skolor är mer än tio gånger 
så vanlig i årskurserna 7–9 som i årskurserna 1–6 både bland pojkar och 
flickor. I fristående skolor är skillnaden inte lika stor; dels är frånvaron i de 
lägre årskurserna något högre än i kommunala skolor, dels är frånvaron i de 
högre årskurserna något lägre. 33 av 1 000 pojkar i årskurserna 7–9 i kommunala skolor, 27 av 1 000 i motsvarande årskurser i fristående skolor var återkommande frånvarande från lektioner eller skoldagar. I årskurserna 1–6 hade 
tre av 1 000 pojkar i kommunala skolor mot sex av 1 000 i fristående skolor 
motsvarande frånvaro. 
Tabell 8

Andelen elever med återkommande ogiltig ströfrånvaro, i promille. 

Ströfrånvaro under minst 
två månader, totalt

Kommuner 
Pojkar

Flickor

Fristående skolor 
Pojkar 
Flickor

Åk 1–6

Åk 7–9

Åk 1–6

Åk 7–9

Åk 1–6

Åk 7–9

Åk 1–6

Åk 7–9

3,0

33,2

2,2

30,4

5,5

26,7

3,4

22,5

64 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Diagram 3.

Andelen elever (i procent) i årskurs 7–9 med återkommande ogiltig ströfrånvaro i 
olika kommungrupper.


5,5 
5,0 
4.5 
4,0 
3,5 
3,0 
2,5 
2,0 
1,5 
1,0

Flickor 
To 
ta 
lt

Pojkar

0,0 
Öv 
rig 
a, 
< Gl 12 es 50 by 0 gd in sk Öv v. om rig m Va a, un ru > 
er 
pr 
25 
od 
00 
uc 

er 
in 
an 
v. 
de 
ko 


St 

ör 

Öv 

Fö 
st 
rig 
ro 
äd 
a, 
rts 
er 
12 
ko 

50 

0– 
un 
25 
er 
Pe 

nd 
00 
lin 
in 
gs 
v. 
ko 


un 
er 
St 
or 
st 
äd 
er

0,5

Även återkommande ströfrånvaro är precis som fullständig frånvaro vanligast i 
storstäder och större kommuner (diagram 3). I genomsnitt hade fem pojkar av 
100 i årskurserna 7–9 i Stockholm, Göteborg och Malmö varit återkommande 
frånvarande från lektioner eller skoldagar under minst två månader.

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 65

Kommuner

Fristående skolor

Diagram 4.

Andelen elever (i procent) i årskurs 7–9 med återkommande ogiltig ströfrånvaro 
efter frånvarons längd.

Flickor

Pojkar

Flickor

Pojkar

0,0

0,5

1,0

2 månader – < 1 termin

1,5

2,0

2,5

1 termin – < 1 läsår

3,0

3,5

%

1 läsår eller mer

Diagram 4 visar ströfrånvaron i årskurserna 7–9 och hur länge den pågått. 
Den ströfrånvaro som pågått under hela läsåret – och som skolorna alltså inte 
lyckats få bukt med trots att den pågått så länge – är av i stort sett samma 
omfattning bland pojkar och flickor och i kommunala och fristående skolor. 
Frånvaro som pågått kortare tid än ett läsår är högst bland pojkar i kommunala 
skolor och lägst bland flickor i fristående skolor. Med tanke på osäkerheten i
hur frågan44 kan ha tolkats och med tanke på bortfall och vad gäller fristående 
skolor, att det är en urvalsundersökning, finns det dock ingen anledning att 
fästa stort avseende vid skillnaderna. Det viktiga resultatet är att återkommande frånvaro från lektioner eller hela skoldagar är ett stort problem både 
i kommunala och fristående skolor, större än vad Skolverkets undersökning 
2007 indikerade. 12 100 elever hade varit upprepat frånvarande under minst 
två månader i slutet av läsåret 2008/09.

44 ”Finns det i maj 2009 en eller flera elever med återkommande ogiltig ströfrånvaro (från vissa 
lektioner/ämnen/ dagar) som pågått under minst två månader?”

66 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Frånvaro förekommer också i särskolan 
Drygt 100 av eleverna med långvarig ströfrånvaro i kommunala skolor var 
inskrivna i särskolan. I förhållande till elevantalet är det färre än i grundskolan. Ströfrånvaro är nära dubbelt så vanligt i grundskolan som i obligatoriska 
särskolan enligt dessa siffror. Som framgick i ett tidigare avsnitt var fullständig 
ogiltig frånvaro något vanligare i särskolan jämfört med i grundskolan. Siffrorna är emellertid små och något osäkra. Det viktiga resultatet är inte dessa 
skillnader utan att ogiltig frånvaro är ett problem också i särskolan. 
I intervjuerna med förvaltningar och skolor hade flertalet inga kunskaper 
om eller erfarenheter av problem med stor frånvaro i särskolan. De som hade 
erfarenhet menade att tonårstiden kan vara svår för särskoleeleverna, särskilt 
för flickor. ”De brottas med frågor om var de hör hemma, nästan som ett sorgearbete.” ”När kraven blir för stora – kompiskrav, tonårstankar och inlärningssvårigheter – kan frånvaro bli en utväg.” Det är citat från två intervjuade rektorer i 
skolor med integrerade särskoleelever. En annan av de intervjuade menade att 
särskoleelever är en riskgrupp. I tonåren kan de börja få svårt att acceptera sin 
särskolestatus. De känner sig inte hemma någonstans och svarar med frånvaro 
och riskfyllt beteende. Det är bland annat därför lika viktigt med noggranna 
frånvarorutiner i särskolan som i grundskolan.

Långa ledigheter 
Elever i obligatoriska skolan ska gå i skolan och delta i utbildningen om de 
inte är sjuka eller har annat giltigt skäl för att inte vara där. Ett giltigt skäl att 
vara frånvarande är beviljad ledighet. Enligt skollagen kan en elev beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter.45 I grundskoleförordningen respektive särskoleförordningen anges att rektorn eller den rektorn bestämmer kan 
bevilja sådan ledighet sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår. Om det 
finns synnerliga skäl, får styrelsen bevilja längre ledighet.46 
Alla skolor som besöktes för intervjuer hade erfarenhet av att föräldrar 
begärt ledigt för sina barn mer än en enstaka dag. Några skolor talade om ett 
växande problem medan andra menade att begäran om ledighet förekommer, men att det inte är något stort problem. I skolor med många elever med 
utländsk bakgrund menade man att det är vanligt att alla elever inte är på 
plats när terminen startar och att det kan dröja en vecka in på terminen innan 
klasserna är fulltaliga. Familjerna är på besök i ursprungslandet och förlänger 
45 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100). 
46 6 kap. 8 § grundskoleförordningen (1994:1194 ); 6 kap. 5 § särskoleförordningen 
(1995:206)

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 67

lovet. I några av de besökta skolorna säger den intervjuade skolpersonalen att 
begäran om ledighet för nöjesresor och problemen kring detta har ökat. Skolorna anger att man ofta avslår begäran om ledighet för semesterresor, men att 
föräldrarna ändå åker. Frånvaron räknas därmed som ogiltig. En av skolorna 
utarbetar ett dokument som ska förtydliga varför skolan inte beviljar ledigheter. I en annan skola har rektor gjort en sammanställning över de önskemål om 
ledighet som kommit in. Bara att visa denna sammanställning har medvetandegjort problemet för föräldrar och skolpersonal. 
Skolorna säger att man försöker möta problemen med den här sortens 
frånvaro genom dialog och genom att tydliggöra föräldrarnas ansvar. I en skola 
sägs att om föräldrar ändå reser bort med sina barn, trots avslag på ledighetsansökan, då friskriver sig skolan från t.ex. den garanterade undervisningstiden 
och från att föräldrar senare kan kräva särskilt stöd för barnet. I praktiken 
kan frånvaron ändå bli ett problem som skolan måste klara av, t.ex. om eleven 
riskerar att inte nå målen. 
I enkäten till kommuner och fristående skolor ställdes en fråga om det 
under läsåret förekommit att föräldrar begärt ledigt från skolan för en längre
period (mer än 10 skoldagar) för t.ex. semesterresa eller utlandsvistelse. 60
procent av de fristående skolorna och 96 procent av kommunerna svarade ja, 
att det förekommit. 
Tabell 9

Ungefär för hur många elever har föräldrar begärt ledigt i mer än 
10 dagar? Ungefär hur många av dessa har beviljats ledighet? 

Antal elever:

2008/09 
Begäran om ledighet

I kommunala skolor 
I fristående skolor 
Totally

11 300

Beviljad ledighet 
10 100

1 300

1 000

12 600

11 100

Totalt hade över 11 000 elever beviljats ledighet i mer än 10 skoldagar under 
läsåret 2008/09. Det är styrelsen för utbildningen, dvs. barn- och utbildningsnämnden (motsvarande), som kan bevilja så lång ledighet, men i alla intervjuskolor var beslut i dessa ärenden delegerade till rektor. Enligt intervjuskolorna 
godtar de flesta föräldrar inte avslag på ledighetsansökan utan tar ledigt ändå, 
så den här typen av frånvaro, sanktionerad av föräldrar, är antagligen ännu mer 
omfattande.47

47 Om ledigheten inte beviljats är den ogiltig och därmed i enkäten rapporterad som ” fullständig frånvaro om minst en månad” eller ”återkommande ströfrånvaro om minst två månader” i de fall frånvaron varat så länge.

68 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Det är ungefär samma andel elever som varit frånvarande därför att de fått 
ledigt på grund av synnerliga skäl som andelen med upprepad ströfrånvaro.
Strax över en procent av eleverna i både kommunala och fristående skolor 
hade beviljats ledighet i mer än tio dagar på grund av synnerliga skäl, dvs. 
ungefär samma andel som haft återkommande ströfrånvaro i minst två månader. Ströfrånvaron kan självfallet ha varit betydligt mer omfattande i form av 
lektioner eller skoldagar och kanske också svårare att komma till rätta med 
och reparera. Men även frånvaro på grund av ledighet är något som skolan 
måste arbeta med. Den kan också innebära att eleven kommer efter i skolarbetet. 
Flera kommuner och skolor har i enkäten kommenterat frågan om ledigheter. 
Några kommuner och skolor anger att elever med invandrade föräldrar til låts få ledigt om det gäller en familjeangelägenhet i ursprungslandet, eftersom 
skolorna tycker att det är viktigt att eleverna kan hålla kontakt med föräldrarnas hemland. Högtider sammanfaller inte alltid med lediga perioder i Sverige. 
Några kommuner och skolor anger att de har elever som är elitidrottare som 
behöver vara lediga för att tävla. Någon kommun menar att en semesterresa 
kan vara värdefull för många familjer och innehålla massor av lärsituationer 
som skolan inte kan erbjuda och att man därför beviljar ledighet. 
Några kommuner kommenterar frågan och visar en tydlig oro för problematiken. 
”Vi har tydliga riktlinjer för ledigheter. Vi upplever att föräldrar inte respekterar dem och att barnen ganska ofta inte mår bra av att vara lediga. Rektor lägger 
mycket tid på att kontakta familjer som söker ledigt och att diskutera konsekvenserna för eleven. Skolan upplever en press från föräldrarna men vi är tydliga i vårt 
missnöje som ibland kan leda till konflikter mellan hem och skola. Skulle vara 
skönt att få en samhällsdebatt om detta. Starta den!” Det skriver en företrädare 
för en mellanstor kommun i enkäten. 
I en annan kommun anger den som besvarat enkäten att kommunen 
numera konsekvent tillämpar lagstiftningen rörande ledighet för synnerliga 
skäl och dit räknas inte semesterresor. Det har varit en pedagogisk utmaning 
att nå förståelse för detta från föräldrarnas sida. Ett ärende har överklagats till 
länsrätten som konstaterade att kommunens handläggning var i enlighet med 
lagen.

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 69

4

4

Att förhindra frånvaro 
– skolors och förvaltningars 
erfarenheter

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 71

Introduktion 
I det här avsnittet redovisas erfarenheter och synpunkter från intervjuer med 
förvaltningstjänstemän i sex kommuner och med skolpersonal i nio skolor. 
Intervjuerna fokuserade på erfarenheter av och uppfattningar om vad som 
är framgångsrikt för att förhindra långvarig frånvaro. De inleddes dock med 
frågor om vilka erfarenheter de intervjuade hade av långvarig frånvaro och 
vilka orsakerna varit, enligt deras uppfattning. Huvuddelen av det här avsnittet redovisar de intervjuade personernas synpunkter och erfarenheter rörande 
hur det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet mot frånvaro kan 
bedrivas, men inleds med en kort redovisning av orsaker till frånvaro enligt 
skolpersonalen.

Orsaker till frånvaro enligt 
skolpersonalen 
Lika många orsaker som det finns elever 
I samtliga av de besökta skolorna fanns erfarenheter av elever med stor frånvaro, både av sk ”hemmasittare”, som inte alls varit i skolan under en längre 
tid, och av elever som varit omfattande frånvarande från lektioner eller skoldagar, i en del fall genom att vara i skolan men inte gå på lektionerna. Vid 
intervjutillfället hade inte alla skolor elever med alla sorters frånvaro, men 
skolorna hade tidigare någon gång varit med om både fullständig frånvaro 
under en längre tid och olika former av ströfrånvaro. Ämnet idrott och hälsa är 
det enskilda ämne där flest elever varit frånvarande. 
Flera av de intervjuade menade att det finns lika många orsaker till frånvaron som det finns elever. Relativt ofta uppger skolpersonalen att föräldrarna 
har en social problematik vid långvarig omfattande frånvaro och att barnen 
kan ha en mycket svår livssituation. En intervjuad skolsköterska, som har 
hälsosamtal med alla elever på sin skola, menar att ”det finns så många elever 
som har det så jobbigt i dag, så man förstår inte att de över huvud taget klarar att 
gå i skolan”. 
Det finns inga skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller frånvaro, 
säger en intervjuad lärare som har stor erfarenhet genom att hon arbetat med 
uppsökande verksamhet i kommunen. ”Den förutfattade meningen är nog att 
det finns skillnader, men nej, det är det inte. Det är inte grubblande, inåtvända 
flickor och utåtagerande, bråkiga pojkar som har stor frånvaro.” 
I områden med stor social problematik är skolan den trygga platsen, men 
alla elever orkar inte ta tag i själva undervisningen, det säger flera intervjuade. 
72 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Eleverna kommer till skolan för att den är en viktig social mötesplats, inte för 
dess kunskapsuppdrag. Man finns i skolan, men går inte på lektioner. Många 
elever har också dålig självkänsla och dåligt självförtroende och struntar i allt 
när de inte tycker att de förstår. 
Frånvaro är ett problem kopplat till social klass menar flera intervjupersoner
och större bland elever med svensk bakgrund än bland elever med utländsk 
bakgrund. Elever med utländsk bakgrund har sällan stor frånvaro enligt dessa 
intervjupersoners erfarenhet. 
Psykiska problem som social fobi, panikångest eller autismliknande symptom och andra neuropsykiatriska problem förekommer också bland elever med 
frånvaroproblematik. Frånvaro som självmedicinering nämner en rektor.The 
elev hon tänker på orkar inte gå i skolan och skolan har ännu inte hittat en 
struktur och organisation för skolarbetet som eleven klarar av. 
Bland de yngre eleverna är det inte så mycket frånvaroproblematik enligt 
många intervjuer. När det uppkommer, beror det nästan alltid på svagt föräldrastöd; eleven hålls hemma av diffusa sjukdomsorsaker. Föräldrarna, ofta 
ensamstående, behöver också stöd i sådana fall. En skola berättar om en pojke 
som efter föräldrarnas separation började må mycket dåligt. Han klagade på 
svår huvudvärk och stannade hemma från skolan under lång tid. Skolan anser 
att modern inte stöttade pojkens skolgång utan snarast förvärrade eller understödde hans problem. Efter omfattande kontakter och många samtal, även tillsammans med socialtjänsten, kom en bra dialog med mamman i gång. Mamman insåg att det inte går att skydda barnet från alla svårigheter. Samtalen 
med pojken ledde till att man lyckades utmana honom att ta små steg, delta
i fler och fler aktiviteter, trots huvudvärk, och klara av mer och mer i skolan. 
Han har nu full närvaro. Lagom mycket krav, i samverkan med hemmet, var
nyckeln till framgång menar den intervjuade skolpersonalen. 
Familjeproblem och individuella problem hos eleven ansåg således de flesta 
av den intervjuade skolpersonalen vara huvudorsaken till frånvaro. Skolrelaterade orsaker nämndes relativt sällan. En intervjuad lärare, med erfarenhet av 
många elever med stor frånvaro genom arbetet i ett ”skolnärvaroteam”, menar 
dock att: ”Det finns mycket förutfattade meningar om vilken sorts elever som har 
mycket frånvaro. Det är lätt att tro att det handlar om problemfamiljer, redan
kända hos socialtjänsten. Så reagerar skolan på de flesta problem – det handlar om 
familjen. Vi i teamet blev förvånade över hur ofta det var skolrelaterade problem 
i botten – kompis- och kamratrelationer, skoltrötthet. Men det fanns förstås också 
barn från familjer med sociala problem och med ett bristande föräldrastöd.”

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 73

Psykiska eller neuropsykiatriska problem och frånvaro 
I avsnitt 2 av rapporten redovisades skolerfarenheter bland ett antal elever som 
kommit tillbaka till utbildning efter långvarig frånvaro. Som framgår av redovisningen är det ofta flera orsaker som ligger bakom. Ingen av eleverna nämner 
som orsak en neuropsykiatrisk diagnos eller social fobi. Den intervjuade skolpersonalen nämner dock sådana funktionshinder som bakomliggande orsaker 
till omfattande frånvaro. 
En intervju med en lärare verksam som pedagog i ett medicinskt team som 
utredde unga vuxna för en eventuell neuropsykiatrisk diagnos, pekar på den 
här gruppens skolsvårigheter och frånvaro, när skolan inte anpassar verksamheten till deras behov. Läraren träffade ungdomarna när de var i 20-årsåldern, 
därför att de hade sökt medicinsk hjälp för svårigheter av olika slag. Som ett 
led i utredningen intervjuade hon dem om deras skolgång. De flesta hade 
upplevt skolsvårigheter och många hade haft en omfattande frånvaro eller helt 
slutat gå till skolan. Många som bara hade stannat hemma och blivit ”hemmasittare” fick en diagnos inom autismspektrat, autismliknande tillstånd eller 
Aspergers syndrom. ”Hemmasittandet” hade för de här eleverna lett till ett 
stort utanförskap och en total ensamhet.48 De ungdomar som fick diagnosen ADHD stannade oftare kvar i skolan, utan att alltid gå på lektioner, och 
hade haft svårigheter på grund av sitt behov av spänning, sin inre oro eller 
sin impulsivitet. De beskrev ofta sin skoltid som tråkig och att de tidigt hade 
halkat hopplöst efter i skolarbetet. 
Svårigheterna för de här ungdomarna hade börjat redan under de första 
skolåren, men i slutet av grundskolan blev det allra värst. Det började ofta med 
fysiska symptom som ont i magen, ont i huvudet och trötthet. Idrott och hälsa 
var det besvärligaste ämnet i detta avseende och ett av problemen var omständigheter i omklädningsrummet. 
Det är ofta inte inlärningssvårigheter bakom skolsvårigheterna utan det är 
ofta lärarens sätt att undervisa som blir problematiskt för dessa elever enligt
den intervjuade pedagogen. Små insatser kan göra stor skillnad enligt hennes erfarenhet. Rätt bemötande och en tydlig struktur i skolan och i undervisningen kan vara avgörande för att förhindra skolsvårigheter som leder till 
frånvaro.

48 Även i BRIS-rapporten 2010 redovisas flera hemmasittande elevers situation utifrån deras 
kontakter med BRIS. BRIS-rapporten 2010. ”Låt barnen komma till tals! Och ta dem på 
allvar! Om myndighetskontakter, skola, psykisk ohälsa och pojkar.” Tillgänglig på webbadress: 
http://www.bris.se/?pageID=230 (2010-03-08)

74 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Främjande arbete – så att frånvaro 
inte uppstår 
En bra skolgång bidrar till att stärka elevernas självkänsla och tillit till den 
egna förmågan. Att eleverna möter en skolmiljö som präglas av förtroendefulla 
relationer, delaktighet och meningsfullhet skapar trygghet och god grund för
lärande och motverkar i sig att frånvaro uppstår, det visar inte minst elevintervjuerna. Det är också uppfattningar som majoriteten av de intervjuade – 
förvaltningschefer, rektorer, lärare och elevvårdspersonal – ger uttryck för när 
frågan ”Vad är viktigast i skolan för att undvika att stor frånvaro uppstår?” 
ställs.

Bemötande och förhållningssätt 
Nyckelorden när det gäller att förhindra att frånvaro uppstår är engagemang
och relationer. De begreppen återkommer i alla intervjuer både i skolor och 
hos förvaltningar liksom i elevintervjuerna. Rektor måste kunna prata med 
personalen och genom sitt ledarskap skapa delaktighet, tydlighet och engagemang. I kontakterna med föräldrarna har rektorn möjlighet att engagera dem 
i skolan och skolarbetet. Intervjuerna visar att arbetslaget måste kunna prata 
sinsemellan och med föräldrarna. Mentorn/handledaren ska ha kontinuerlig 
kontakt med föräldrarna, inte bara vid problem utan på en regelbunden basis, 
så att det finns en bra jordmån för samarbete om problem uppstår. Läraren 
måste ha en tät och förtroendefull relation med sina elever och ha förståelse 
för deras livssituationer. Läraren måste bemöta sina elever respektfullt och utgå 
från det positiva hos eleven och förstärka det som är bra. Skolans roll blir extra 
viktig för de elever vars livssituation är problematisk. Vuxna i skolan kan ge 
trygghet i en komplicerad tillvaro. 
Pedagogernas viktiga roll i mötena med eleverna är en bild som förstärks i 
de elevintervjuer som genomförts. I dessa framgår att sådant som att bli sedd, 
bekräftad och att ha mött någon som ställer krav – rimliga krav – är centralt.
Det är något som t.ex. eleven Anna berättar om i intervjun. Hon hade en 
matematiklärare som trodde på hennes kapacitet och inte gav upp, vilket 
ökade hennes studiemotivation. 
Att döma av intervjuerna är gemensam utbildningar för personal och möten 
kring värdegrundsfrågor och förhållningssätt därför viktigt för att skapa en 
arbetsmiljö som främjar lärande men också skolnärvaro. Skolans personal 
arbetar i en organisation där skolans två uppdrag, det pedagogiska och värdegrundsarbetet går hand i hand. Personalens förhållningssätt och att utgå ifrån 
vad skolan kan göra för att tillgodose behov i stället för att fokusera på brister 
hos eleven nämns i många intervjuer. ”Själva den pedagogiska miljön är viktig. 
Skolfrånvaro och vägen tillbaka 75

Pedagoger tolkar vem som äger ett problem så olika. Är det mitt eller barnets?” Det 
säger t.ex. en rektor på en av de besökta skolorna. 
”Det tenderar alltför ofta vara så att familjeförhållanden blir en förklaring 
också till skolproblem”, säger grundskolechefen i en kommun. Han menar att 
förvaltningen försöker föra ut till rektorerna att deras uppdrag är att lyckas 
med de elever de har, oavsett familjebakgrund. Men man försöker också vara 
tydlig med att rektorerna ska känna att de har förvaltningens stöd och att de
inte förväntas klara de ibland mycket svåra problemen enbart på egen hand.

God arbetsmiljö 
”Det gäller att få eleverna att vilja gå i skolan – det måste vara vårt förhållningssätt” säger en lärare som arbetat länge med elever som haft stor frånvaro. 
Grunden är förtroendefulla relationer, att utgå från den enskilda elevens nivå 
och att ge återkoppling – mycket positiv återkoppling. Men det handlar även
om att utforma undervisningen så att den blir lockande. Man behöver ta reda 
på vad eleven upplever som negativt, vad som är positivt och hur man kan ta 
tillvara det som är positivt även i andra ämnen för att skapa en stimulerande 
arbetsmiljö. Ett sätt kan vara att i mycket större utsträckning använda foto, 
video, IT och internet, sådant som ofta intresserar ungdomar. Skolan behöver också utveckla kompetens för att bedöma vad elever kan på andra sätt än 
enbart genom deras skriftliga färdigheter. 
Utbildningsinsatser för skolans personal för att förbättra arbetsmiljön och 
undervisningssituationen för eleverna nämns i flera intervjuer. Bland annat 
anger de intervjuade både i skolor och på förvaltningar att personalens kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver förbättras. Det är 
stor okunskap hos många lärare om sådana funktionsnedsättningar. 
Att se över skolans inre organisation ur ett främjande perspektiv lyfts även fram 
i intervjuerna. Det handlar t.ex. om att skapa bra scheman för eleverna. Ämnes 
övergripande arbetssätt och få personal- och lokalbyten för elever nämns som 
positivt i några skolor. När det gäller lokaler anger man att det är önskvärt att se 
över idrottshallen/gymnastiksalen med närliggande omklädningsrum eftersom 
många elever upplever denna miljö som otrygg. En skola har personal med vid 
ombyte och har minskat elevgrupperna vid idrott och hälsa för att skapa en bra 
arbetsmiljö. Idrott och hälsa är det enskilda ämne där ströfrånvaro är vanligast. 
Skolans storlek ses av flera intervjuade som viktig. Småskaligheten gör att 
alla känner alla och att det tydligare märks om någon elev är borta eller driver 
omkring på skolan. På vissa skolor tycker man att arbetsklimatet blir bättre 
genom att man har kamratstödjare eller skolvärdar som skapar och utvecklar 
relationer med eleverna. Även fritidspedagogernas roll i det relationsskapande 
arbetet nämns som viktig.

76 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Goda relationer med hemmet 
För att främja goda relationer med föräldrar har många skolor utvecklat formerna för föräldramöten och andra föräldrakontakter. Flera lärare och rektorer 
betonar hur viktigt det är med positiva föräldrakontakter och att skolan inte 
bara tar kontakt när det är problem utan också tar kontakt för att berätta om
framsteg eller andra positiva händelser.

Förebyggande arbete – så att 
frånvaron inte blir långvarig 
Det förebyggande arbetet i skolan handlar om att uppmärksamma riskfaktorer 
som skolsvårigheter och signaler på att eleven far illa. Frånvaro är oftast en
signal på att något inte är som det ska. Tidig upptäckt och snabba insatser kan 
förhindra att problemen förvärras och frånvaron blir långvarig. Att frånvaroregistreringen och uppföljningen av frånvaro är noggrann och omedelbar är 
därför en förutsättning för att förebygga långvarig frånvaro, det var en av slutsatserna i ”Rätten till utbildning”.49 Även intervjuerna med skolor och förvaltningar i den här studien, liksom elevintervjuerna, visar på detta. ”Att upptäcka 
i tid är det mest preventiva man kan göra”, säger en rektor.

Riktlinjer för frånvaroarbetet 
Enligt enkäten våren 2009 har 81 procent av kommunerna riktlinjer för hur 
arbetet med frånvaro ska bedrivas i kommunens skolor. Det är en stor förändring sedan undersökningen 2007 då 47 procent svarade att det fanns riktlinjer 
för frånvarorapportering och/eller för åtgärder vid ogiltig frånvaro.

49 Skolverket (2008 a).

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 77

Tabell 10

Om det finns kommunala riktlinjer för arbetet med frånvaro, vad omfattar dessa? 
Andel kommuner (%)

Hur frånvaro ska registreras

71

Vilka orsaker till frånvaro som ska registreras

51

Regler för när ledighet från skolarbetet kan beviljas

67

Hur information om frånvaro ska sammanställas och redovisas

54

Beskrivningar av rektors ansvar

57

Hur kontakter med föräldrar ska ske

59

Beskrivningar av elevhälsoteams/resursteams ansvar

54

När skolan ska anmäla fall av frånvaro till förvaltningen

48

När anmälan till socialtjänsten ska ske

53

När ogiltig frånvaro ska tas upp i nämnden

37

Rektor har enligt grundskoleförordningen ansvar för att det finns ordningsregler på skolan och för att kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare vid ogiltig frånvaro.50 Därutöver finns det således i åtta av tio kommuner gemensamma riktlinjer inom kommunen för arbetet med frånvaro. I sju 
av tio kommuner finns riktlinjer för hur frånvaron ska registreras. Det kan vara 
i ett gemensamt skoladministrativt system eller manuellt enligt gemensamma 
rutiner. I nära sju av tio kommuner finns det också gemensamma regler för när 
ledighet från skolarbetet kan beviljas. Ungefär hälften eller dryga häften av kommunerna anger att det finns gemensamma riktlinjer för övriga svarsalternativ i 
tabell 10, utom när det gäller när frånvaro ska tas upp i nämnden. Där är det en 
av tre kommuner som har riktlinjer. Frågeformuleringarna var inte identiska i
undersökningen 2007, men närliggande. Betydligt fler kommuner förefaller nu 
ha riktlinjer för frånvaroregistrering, rektors och elevhälsans ansvar och för när 
förvaltning, socialtjänst eller nämnd ska bli involverade jämfört med 2007. 
Även i enkäten till de fristående skolorna fanns en fråga om eventuella 
riktlinjer för frånvaroarbetet. 95 procent av skolorna, således inte alla, anger att 
det finns sådana. De omfattar i stort sett överallt hur frånvaro ska registreras, 
däremot inte i samma utsträckning vilka orsaker som ska registreras. Gemensamma sådana riktlinjer finns i två av tre skolor. I vilken mån det finns enhetliga och gemensamma frånvaroregistreringsrutiner i kommunala skolor utan 
kommunala riktlinjer undersöktes inte. 
Endast 46 procent av de fristående skolorna anger att det finns riktlinjer för 
när frånvaro ska anmälas till hemkommunen. Av de skolor som enligt enkäten 
hade fall av långvarig ogiltig frånvaro var det hälften som hade riktlinjer för 
när anmälan ska ske till hemkommunen.

50 6 kap. 8a § och 8b § grundskoleförordningen (1994:1194) respektive 6 kap. 5a § och 5b § 
särskoleförordningen (1995:206). 
78 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Tabell 11

Om det finns riktlinjer för arbetet med frånvaro, vad omfattar dessa? 
(Fristående skolor) 

Andel fristående skolor (%)

Hur frånvaro ska registreras

94

Vilka orsaker till frånvaro som ska registreras

65

Regler för när ledighet från skolarbetet kan beviljas

87

Hur kontakter med föräldrar ska ske

84

Beskrivningar av elevhälsans ansvar

46

När skolan ska anmäla frånvaro till hemkommunen

43

När anmälan till socialtjänsten ska ske

50

Enligt de intervjuade på förvaltningar och i skolor är rutiner och policydokument kring frånvaro en viktig del av det förebyggande arbetet. Ändå har inte 
alla besökta kommuner rutiner, och i de fall sådana finns förefaller de inte 
implementerade eller använda på alla skolor. 
Ett trettiotal kommuner har till sina enkätsvar bifogat sina policydokument 
för frånvaroarbetet. Några kommuner har i enkäten angivit att frånvaron följs 
upp regelbundet av nämnden, i en kommun varje månad. Flera kommuner 
har bifogat lokala utvärderingsrapporter av frånvaroarbetet. I några av dessa 
pekas på positiva effekter bara av att kartlägga omfattningen av frånvaron så 
att problemet blir synligt. Andra kommuner anger att man påbörjat ett arbete 
med att ta fram rutiner och handlingsplaner. En kommun skriver i ett av 
enkätens öppna svar att man med anledning av enkäten fått klart för sig att 
meningarna skiljer sig åt bland rektorerna om vad som gäller i fråga om frånvaroarbetet, ”så det gäller nog att strama upp rutinerna och bli litet tydligare”. 
Det är dock inte alla kommuner som har som mål att inrätta gemensamma 
rutiner utan ser det som respektive skolas ansvar. En av de intervjuade grundskolecheferna menar att förvaltningen följer upp måluppfyllelse och kvalitet 
och i det är omfattningen av frånvaro en aspekt. Hur arbetet mot frånvaro går 
till är däremot upp till varje skola.

Den löpande frånvarouppföljningen 
Vid intervjuer med skolledning och förvaltningsnivån framträder tydligt att 
mentorn ses som den viktigaste personen i arbetet kring frånvaro. Det är mentorn som har störst ansvar och möjlighet att uppmärksamma frånvaro, ta ett 
inledande samtal med eleven om orsak till frånvaron, ta kontakt med elevens 
vårdnadshavare och att agera. Ibland kan det räcka med att uppmärksamma 
själva frånvaron och ha ett samtal, men i andra situationer krävs mycket mer 
för att komma tillrätta med frånvaron.

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 79

Som stöd för mentorn behöver skolorna ha tydliga rutiner för hur frånvaro 
ska hanteras. I intervjuerna pekar många intervjuade på vikten av att rollerna 
mentor – elevhälsa – skolledning är tydliga och att alla vet när och hur man 
ska agera. När ska t.ex. föräldrar kontaktas och när ska frånvaro anmälas till 
elevhälsoteamet? 
En viktig del i det förebyggande arbetet är att det finns ett väl fungerande 
frånvaroregistreringssystem. Alla de besökta kommunerna har IT-baserade 
system, men systemen är inte alltid desamma i hela kommunen utan det finns 
olika lösningar på olika skolor. I de flesta av kommunerna är systemen relativt 
nyligen införda och då inte på alla skolor. 
Elevintervjuerna förstärker vikten av tidiga insatser och noggranna system 
för frånvaroregistrering och uppföljning. Flera elever berättar om att de upplevde otydlighet i vem som hade ansvar för frånvaron. Andra vittnar om brister 
i själva kontrollen av närvaron och för stort eget ansvar. 
De flesta intervjuade på förvaltningsnivån anser att ett gemensamt system 
är önskvärt eftersom det blir lättare att ställa samman statistik för att få en helhetsbild av frånvaron. Att ha en överblick möjliggör behovsanpassade insatser 
mot områden eller skolor. Inom skolan blir rapporteringen effektivare med 
ett IT-baserat system. Intervjuade skolledare ser vinster i att få en mer samlad 
bild av hela frånvarosituationen för att snabbare kunna agera. Statistiksammanställningarna är användbara också vid samtal med elever, föräldrar och 
lärare. Mycket information om undervisning och organisation går att upptäcka 
genom att man får syn på frånvaromönster. En skola tar fram frånvarostatistik 
för varje fyraveckorsperiod för varje elev, lärare och ämne, statistik som visas i 
diagramform och diskuteras även med elever och föräldrar. 
Alla besökta skolor anger att det är mentor som direkt ska ta kontakt 
med eleven och hemmet vid ogiltig frånvaro. Det fungerar självfallet något 
olika, beroende på lärare, men också på i vilken utsträckning det finns tydligt 
uttalade rutiner som följs upp. Flertalet besökta skolor har inte sina rutiner 
dokumenterade utan det är en oskriven policy som kanske kan tolkas olika. Ett 
par rektorer håller på att utarbeta ett dokument så att struktur och arbetsgång 
ska bli tydlig för varje lärare. 
Sker ingen förändring utan frånvaron upprepas ska mentor ta hjälp. Arbetsgången är något olika på olika skolor men elevvårdsteamet, rektor, kanske 
specialpedagog eller elevsamordnare involveras. Föräldrarna kallas till möte, 
ibland som en första insats med enbart eleven, föräldrarna och mentorn, 
ibland också tillsammans med kurator eller rektor. En elevvårdskonferens 
genomförs, ibland som en tidig insats, ibland efter många andra kontakter 
mellan hemmet och skolan. Eftersom det sällan finns en nedskriven arbetsgång 
för hur arbetet ska gå till kan det på samma skola se olika ut, beroende t.ex. on 
mentors eller övriga personalens engagemang.

80 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

I några av kommunerna har vissa skolor speciella ”skolvärdar” som kontrollerar frånvaron varje morgon och kontaktar elever om det finns oklarheter i 
rapporteringen. Skolvärdarna rapporterar i sin tur till mentorn i de fall de känner oro eller anser att en bättre uppföljning behöver göras.

Elevhälsans roll 
Som tidigare nämnts är mentorn den som oftast uppmärksammar frånvaro och 
agerar i första hand. När mentorn noterar att orsakerna till frånvaron är komplexa, diffusa eller att frånvaron börjar bli omfattande kopplas ofta elevhälsoteamet in. Ibland går elevhälsan direkt in och arbetar aktivt och ibland kan 
det leda till en elevvårdskonferens (EVK) som leds av rektor och där förutom 
skolans personal även vårdnadshavare deltar. 
När elevhälsan har mandat och en tydlig roll är den en viktig part i arbetet 
såväl inom skolan som i arbetet med yttre samverkanspartner, t.ex. socialtjänsten. I elevhälsoteamen ingår olika kompetenser som kan tillföra sin kunskap i 
olika situationer. 
I intervjuerna framträder personal inom elevhälsan som pekar på både när 
det fungerar och när det inte fungerar i samarbetet kring elever med frånvaroproblematik. 
I en skola beskriver elevhälsans personal situationen så här: 
”Elevhälsan utnyttjas inte fullt ut och man känner sig inte respekterad inom elevhälsan. Skolan tror att elevhälsan är någon slags vårdcentral, ser inte att man har 
ett vidare uppdrag och ansvar för det förebyggande arbetet” 
I denna kommun organiseras en del av det stödjande arbetet i mindre grupper utan naturlig samverkan med elevhälsa eller ordinarie skola vilket kan vara 
en förklaring till varför elevhälsan hamnar i ett ingenmansland. Att det inte 
finns riktlinjer för när elevhälsan ska kopplas in gör att det blir godtyckligt när 
och om elevhälsan kommer in i arbetet. Likaväl som man ibland kopplas in 
för sent uttrycks det i intervjuer att elevhälsan ibland kopplas in för tidigt, dvs. 
innan mentorn fullföljt sin del. 
Där det i stället fungerar bra och elevhälsan har en central roll i arbetet 
finns det tydliga rutiner för vilket ansvar elevhälsan ska ha, när mentorn ska
kontakta elevhälsan och att mentor och elevhälsan arbetar sida vid sida mot ett 
gemensamt mål. I Skolverkets samverkansprojekt konstateras att elevhälsan är 
en mycket viktig part i samverkan, framförallt i det operativa arbetet. 
På en skola beskriver kuratorn sin roll som en viktig del i ett långsiktigt arbete. 
Att komma tillrätta med långvarig frånvaroproblematik är inget som görs snabbt. 
I en annan kommun beskriver elevhälsoteamet sitt arbete så här: ”Det är 
vi som ser helheten i lösningar och åtgärder och avlastar föräldrar när vi tar bort 
skuldkänslor eller hänvisar vidare till föräldrastöd”

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 81

I denna kommun arbetar även personal från elevhälsoteamet med utbildningar för pedagogisk personal kring förhållningssätt. 
I ett elevhälsoteam på en av de besökta skolorna finns en elevsamordnare 
som är utbildad specialpedagog. I uppdraget ingår att delta i elevvårdskonferenser och andra möten, dokumentera, samordna insatser och vara ett stöd för 
skolans övriga personal.

Samverkan med andra instanser utanför skolan 
I nästa avsnitt tas en väl fungerande samverkan upp som en viktig förutsättning för att kunna lösa allvarlig frånvaroproblematik. Erfarenheter från 
Skolverkets samverkansprojekt och intervjuerna i denna studie visar att en väl 
fungerande samverkan även kan verka på ett förebyggande plan. I en kommun 
finns t.ex. en etablerad samverkan mellan skola, socialtjänst, fastighetsförvaltning och fritidssektorn. Målet med samverkan är att agera på den förebyggande, universella nivån. I många kommuner finns även BRÅ-grupper (brottsförebyggande) som arbetar med förebyggande insatser. I en kommun nämner 
man ett arbete med sk ”familjeklass”, där föräldern genom försäkringskassans 
stöd kan medverka i skolan.

När frånvaro har uppstått – åtgärdande 
insatser 
”För ingen av eleverna är det enbart skolsituationen som är problemet – bristande 
stöd, kränkningar förekommer också, men inte ensamt, utan elevernas livsvillkor är 
i grunden mycket svåra. Det minskar förstås inte skolans ansvar men inte ett enda 
fall kan skolan klara ensam.” 
Det säger en ansvarig för en verksamhet som syftar till att få tillbaka elever 
till skolan efter långvarig frånvaro.

Skolors möjligheter att få stöd och hjälp 
Av tabell 12 framgår att i åtta av tio kommuner erbjuds skolorna stöd och 
hjälp vid långvarig ogiltig frånvaro. Det dryga femtiotalet kommuner eller 
kommundelar som svarat ”nej” är relativt jämnt spridda i olika kommungrupper, förutom i ”storstäder” och ”övriga kommuner med färre än 12 500 invånare”. Bland storstäderna och deras kommundelsförvaltningar anger i stort sett 
alla att skolorna erbjuds stöd, bland de minsta kommunerna svarar var tredje 
kommun att stöd och hjälp inte erbjuds.

82 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Tabell 12

Erbjuds skolan/rektor stöd och hjälp från förvaltningen/motsvarande 
för att lösa problemen vid fall av långvarig ogiltig frånvaro? 
Andel kommuner (%)

Yes

81

No

19

Totally

Tabell 13

100

Om ja, vilket stöd erbjuds? 

Det finns en särskilt ansvarig som utreder 
och samordnar insatser

Andel (av samtliga) kommuner (%) 
9

Det finns ett centralt elevhälsoteam/motsv. 
som har ett tydligt ansvar

52

Det finns en permanent samverkansgrupp 
med socialtjänsten och/eller BUP

49

Other

20

I hälften av alla kommuner finns ett centralt elevhälsoteam (motsvarande) som 
har ett tydligt ansvar. Nästan lika vanligt är att det finns en permanent samverkansgrupp med socialtjänsten och/eller barn- och ungdomspsykiatrin. ”Annat” 
som anges är bl.a. stöd av förvaltningschefen, av rektorsteamet, av en handläggare på förvaltningen som bl.a. arbetar med dessa frågor eller av en sk coach. 
En permanent samverkansgrupp med socialtjänsten och/eller BUP finns 
i ungefär samma utsträckning i alla typer av kommuner förutom att det är 
något vanligare i storstäderna och storstädernas kommundelar. I glesbygdskommuner och pendlingskommuner är det vanligare än i övriga typer av kommuner att det finns ett centralt elevhälsoteam (motsvarande) med ett tydligt 
ansvar som stöd och hjälp till skolorna vid fall av långvarig frånvaro.

Åtgärder i skolan 
”Skolan har enorm betydelse. Alla ungdomar vill att skolan ska fungera, även om 
man hatar skolan. Även då har man en bild av sig själv som elev i en skola.” 
Det säger en ansvarig för en verksamhet för elever som tidigare varit länge 
frånvarande från skolan. Hennes erfarenhet är att skolor oftast är mycket 
aktiva i att minska frånvaron. Men man fastnar lätt i möten – med elev och 
föräldrar, med olika personalgrupper, med socialtjänsten.51 Det som också 
krävs är att hitta sätt att konkret arbeta med elevens skolvardag, att hitta

51 Jmf. Möllås, G (2009). ”Detta ideliga mötande. En studie av hur kommunikation och samspel 
konstituerar gymnasieelevers skolpraktik.” Jönköpings universitet. Dissertation Series No 8 
2009.

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 83

förändringar så att eleven vill komma till skolan. Simon, en av de elever som 
intervjuats i den här studien, hade erfarenhet av många möten med skolan 
tillsammans med sin mamma. Enligt Simon handlade mötena främst om att 
att övertyga honom om att han själv skulle ta större ansvar för sin skolgång,
inte vad skolan konkret kunde erbjuda. 
I samtliga besökta kommuner berättar man om elever som haft eller har stor 
frånvaro. Anledningarna är precis som de beskrivs i elevintervjuerna av olika 
karaktär. Ofta är det inte en orsak utan flera som tillsammans ligger bakom 
frånvaroproblematiken. Lika eniga är man om att noggrannheten i att utreda 
orsakerna är grunden för att kunna sätta in rätt åtgärd samt att flexibilitet 
i lösningarna är avgörande för ett lyckat resultat. En rektor berättar om en 
pojke som skolpersonalen under lång tid försökt få att komma till skolan. Man 
provade flera olika anpassningar och satte in ytterligare stöd av speciallärare. 
Det som gjorde att eleven kom tillbaka till skolan var att eleven själv fick säga 
vilken lärare han skulle vilja ha för att komma tillbaka. Den läraren lyckades
rektor lösgöra från annan undervisning och pojken fick inledningsvis individuell undervisning några timmar varje dag. Även i andra skolor talar man om 
att för att lyckas få tillbaka elever efter lång frånvaro måste man arbeta flexibelt 
och vara beredd att pröva nya arbetssätt. 
En samsyn mellan elev, föräldrar och skola om vilka åtgärder som skolan ska 
sätta in ökar förutsättningarna för att nå resultat. Det går att få tillbaka elever 
även efter lång frånvaro menar samtliga intervjupersoner. Men då krävs att 
man engagerar och stöttar föräldrarna. Samtliga intervjupersoners erfarenheter 
är att alla föräldrar vill att det ska gå bra för deras barn och att de ska gå i skolan. Men alla föräldrar har av olika skäl inte förmåga att stödja sina barn, vilket 
elevintervjuerna också visar.

Förutsättningar för samverkan 
Att samverka med andra myndigheter som socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin och i vissa fall polisen är många gånger nödvändigt för att kunna 
tillgodose de behov som många av eleverna med svår frånvaroproblematik 
har. Det visar både sammanställningen av elevintervjuerna i det här projektet, 
erfarenheterna från den tidigare studien ”Rätten till utbildning” och Samverkansprojektet.52 
Samverkan är inget nytt utan redan 1959 rekommenderade Kungl. Maj:t 
i ett cirkulär att speciella samverkansorgan skulle skapas i kommuner. Sedan 
dess har samverkansfrågorna varit ständigt aktuella och mycket har hänt. 2007

52 Skolverket (2008 a), Skolverket (2009 a)

84 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

utgav dåvarande Myndigheten för skolutveckling tillsammans med Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen en reviderad upplaga av ”Strategi för samverkan

  • kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa”.53 
    I publikationen definieras centrala begrepp och möjligheter och hinder för 
    samverkan tydliggörs. Med samverkan avses ”att någon eller några tillför sina 
    specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man 
    gemensamt har att genomföra”. 
    I ovan nämnda publikation utgår man från de tre S:n, styrning, struktur och 
    samsyn. Styrning är viktig för att ha ett samlat grepp om samverkansfrågorna. 
    Det handlar om engagemang och vilja på den övergripande (politiska och 
    administrativa) nivån med syfte att skapa möjligheter för samverkansinsatser 
    på verksamhetsnivå. Det är också viktigt att uppföljningar och utvärdering 
    efterfrågas. 
    Struktur handlar om tydlighet: Att använda redskap som handlingsplaner, 
    avtal och samordnare för att tydliggöra målgrupp, begrepp och målet med 
    insatserna. Det är viktigt att se samverkan som ett medel och inte som ett mål. 
    Oklarheter leder till hinder för samverkan. 
    Samsyn innebär att ingående samverkansaktörer har en gemensam syn på 
    samhällsuppdraget. Det behövs tillit till varandras kompetenser och förståelse för varandras uppdrag, resurser och eventuella begränsningar. Att olika 
    professioner tillför sina kompetenser är en tillgång i en fungerande samverkan. 
    Samsyn förutsätter goda professionella relationer. 
    Utifrån erfarenheter från Skolverkets samverkansprojekt skulle ett fjärde S 
    kunna läggas till, nämligen samtidighet. Det handlar om att samverkansparternas insatser hakar i varandra och sker i samstämmighet utifrån det gemensamma målet. I flera kommuner vittnar man om att man tidigare haft väl 
    fungerande insatser men att de skett vid olika tidpunkter och utan att de olika 
    parterna varit medvetna om vad som gjorts tidigare.

Samverkan i intervjukommunerna 
”Samverkan måste till för att lyckas. I vår kommun är orsaken till frånvaron ofta 
relaterad till hemmet och vi måste erbjuda familjestöd i olika former. Vuxengruppens ohälsa har ökat vilket sen ”smittar” till ungdomarna och tendensen är att 
antalet hemmasittare ökar.” Det menar en förvaltningschef i en liten kommun. 
Skolan är som tidigare nämnts en viktig arena i det förebyggande och 
främjande arbetet kring frånvaro och i skolans ansvar ligger att skapa bra 
arbetsmiljö för lärande och socialt välmående. När frånvaroproblematiken är

53 Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen (2007).

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 85

omfattande måste oftast andra aktörer kliva in med sina kompetenser och tillsammans med skolan arbeta för att komma tillrätta med orsakerna till frånvaron. I flera kommuner finns speciella samverkansteam, ofta med personal från 
skola och socialtjänst, som arbetar med helhetslösningar kring eleven. I andra 
kommuner finns inte denna beredskap och skolan lämnas ensam med en sammansatt problematik. ”Skolan får ta på sig alla roller, vilket blir övermäktigt”, 
säger en rektor i en kommun som inte har detta slags samverkansteam. 
I en kommun, som bedrivit ett flerårigt arbete för att förbättra samverkan 
mellan skolan och socialtjänsten, berättar den intervjuade tjänstemannen att 
när detta arbete började fann man att det allra svåraste samverkansområdet var 
kring barn som hade stor skolfrånvaro. Både skolan och socialtjänsten tyckte 
att de saknade verktyg för att komma till rätta med problemen. Skolan kände 
sig ofta ifrågasatt av socialtjänsten, trots att skolan tyckte att den lagt ner ett 
stort arbete och försökt allt. Socialtjänsten misstroddes av skolan, som inte 
tyckte att socialtjänsten förstod problematiken. Därför har kommunen de 
senaste åren haft många seminarier med skolan och socialtjänsten tillsammans 
för att båda parter ska få både skolans och socialtjänstens perspektiv och större 
förståelse för varandras uppdrag. Samarbetet fungerar numera betydligt bättre 
och det finns en hög ambitionsnivå på alla nivåer i kommunen.

Exempel på hur man arbetar med stor frånvaro 
Frånvaroteam 
I flera av de besökta kommunerna finns olika former av frånvaroteam med 
liknande uppbyggnad och struktur. Så kallade multikompetenta team utgör 
basen för arbetet. I teamen ingår pedagogisk personal, personal från elevhälsan och på vissa ställen personal från socialtjänsten. Teamen kopplas in när 
frånvaron blivit hög. I en kommun är gränsen satt till tio dagars sammanhängande frånvaro. När teamet fått anmälan görs en första bedömning. I vissa fall 
kan man konstatera att frånvaron har en ”naturlig” orsak, t.ex. i influensatider, 
medan det i andra fall leder till åtgärder som rör elevens frånvaroproblematik. 
Arbetet börjar med en grundlig kartläggning av orsaker till frånvaron utifrån 
frågor kring skola (pedagogik, skolmiljö), hemförhållanden, fritid och hälsa. 
I inledningen etablerar teamet också en relation till föräldrarna. Goda föräldrarelationer ser man som en mycket viktig framgångsfaktor i arbetet. Utifrån 
kartläggningen arbetar teamen med problematiken under en kortare eller 
längre period beroende på orsak(er) till frånvaron. Ofast handlar det om att 
arbeta med olika insatser samtidigt där rätt profession gör ”sin sak”. 
I en kommun, där man har ett ”hemmasittarprojekt” för att få tillbaka 
elever till skolan efter lång frånvaro, ser man som en framgångsfaktor i arbetet 
att personalen i projektet inte är knuten till en speciell skola. Eleverna upplever 
86 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

att det är lättare att prata om problem som hänger ihop med personal eller 
elever på hemskolan med den utomstående specialpedagogen och kuratorn, 
som arbetar i projektet. 
Ett annat av teamen betonar vikten av handledning kopplat till teamet som 
en framgångsfaktor. Det gäller både handledning i speciella ärenden och i att 
utveckla nya arbetsformer.

Skolakut 
I en kommun finns en ”Skolakut” med specialpedagogisk kompetens och 
personal från socialtjänsten. Verksamheten är till för elever i år 6–9 med svår 
frånvaroproblematik eller med utagerande beteende i skolmiljön. Under tiden 
i ”skolakuten” sker en pedagogisk utredning inför den fortsatta skolgången. 
Skolan har ett tätt samarbete med föräldrarna, hemskolan och socialtjänsten. 
Eleverna erbjuds kvalificerad undervisning, familjebehandlaren arbetar med
hemskolan och föräldrarna och socialsekreteraren gör vid behov en social 
utredning. Fokus i skolakuten ligger på att skapa förståelse i hemskolan för 
elevens kunskaper och situation och målsättningen är att eleven ska komma 
tillbaka till ordinarie skola inom 6–8 veckor.

Särskilda undervisningsgrupper 
I andra kommuner finns andra typer av särskilda undervisningsgrupper med
samma mål som den beskrivna skolakuten ovan, dvs. att eleverna ska komma 
tillbaka till en fungerande skolgång. Eleverna Skolverket intervjuat berättar om 
både positiva och negativa erfarenheter av att gå i en liten grupp, beroende på 
hur undervisningen och arbetsmiljön där varit utformad. Många pratar om IV 
som en positiv miljö med flexibilitet i arbetssätt, goda relationer och noggrann 
närvarokontroll. 
I en besökt kommun bedrivs en ”tjejgruppsverksamhet” med syfte att 
komma till rätta med stor frånvaro hos flickor. Verksamheten fokuserar på 
individanpassad undervisning kombinerat med ett ”socialt skyddsnät” som 
bl.a. omfattar servering av frukost och snabb och direkt kontakt via telefon 
och sms vid sen ankomst eller frånvaro. De elever i ”tjejgruppen” som blev 
intervjuade kände sig delaktiga i verksamheten och upplevde miljöombytet 
som positivt. Andra intervjuade elever berättar om att de känt sig utanför i de 
små undervisningsgrupper de blivit placerade i. Att uppleva känslan av gemenskap och delaktighet oavsett gruppstorlek är således en central aspekt.

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 87

Elevsamordnare, coacher 
På en skola finns två elevsamordnare (en specialpedagog och en elevassistent) 
anställda vars uppgift bland annat är att arbeta med elever med hög frånvaro. 
Vissa elever behöver stöd i att komma till skolan, andra behöver stöd i det 
pedagogiska och i andra fall kan det handla om att vara en länk mellan elever 
och lärare eller hem och skola. Ett exempel är en elev med panikångest som 
haft stor frånvaro. Elevsamordnaren möter nu eleven vid skolporten varje 
morgon och följer med till klassrummet och är sedan i ständig kontakt under
dagen. Eleven har även kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin för att 
arbeta med ångesten. 
Andra kommuner har andra former av ”coachinsatser”. Ofta är ”coaching” 
en viktig del av en insats i ett skede när frånvaron minskat och eleven är på väg 
tillbaka. Det kan handla om tjänster vars syfte är att stötta eleven i skolarbetet 
och till viss del i det sociala samspelet på skolan. Till exempel kan det handla 
om att få struktur kring läxor, att hjälpa till med själva skolarbetet eller att 
påminna om tider och lektioner. Det kan också vara enklare praktisk stöttning 
som t.ex. telefonsamtal på morgonen eller i vissa fall hämtning.

IT som redskap 
I några kommuner används olika IT-lösningar som redskap för att nå hemmasittare. Det handlar ofta om elever med sociala fobier där alla andra lösningar 
misslyckats. Insatserna kräver uthållighet och ett brett professionellt stöd för 
att långsamt kunna lotsa tillbaka eleverna till skolan. Det handlar både om ett 
pedagogiskt stöd och att rätt kompetens sätts in för att komma tillrätta med 
orsaken till frånvaron.

Stöd till föräldrar 
I en kommun satsas stora insatser (via socialtjänsten) på att stötta föräldrarna 
då inventeringar av frånvaro och orsaker till frånvaro visat att frånvaron till 
största delen beror på faktorer utanför skolan. Kommunen är hårt drabbad 
av arbetslöshet, vilket innebär ökad ohälsa bland de vuxna, något som i sin tur 
genererar problem i ungdomsgruppen. Det syns bland annat i frånvarostatistiken.

88 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Ogiltig frånvaro i nämnden 
”Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens 
vårdnadshavare inte gjort vad som på dem ankommer för att så ska ske, får styrelsen för utbildningen vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina 
skyldigheter.”54 Det står det i skollagen. Fristående skolor har inte själva denna 
möjlighet, utan den fristående skolan ska anmäla till elevens hemkommun att 
skolplikten inte fullgörs, sedan är det hemkommunen som kan besluta om 
vitesföreläggande. 
Var fjärde kommun svarar i enkäten att fall av ogiltig frånvaro har tagits upp 
i nämnden under 2008/09. Tre av fyra kommuner där långvarig ogiltig frånvaro förekommit har inte tagit upp något fall i nämnden under året. En femtedel av de kommuner som behandlat fall i nämnden har beslutat om vitesföreläggande, dvs. det har skett i ungefär fem procent av alla kommuner. Det här 
är i stort sett samma andelar som i undersökningen 2007. Drygt hälften av de 
kommuner som 2008/09 hade behandlat fall av frånvaro i nämnden hade gjort 
det även 2006/07. Tre av tolv kommuner som beslutat om vitesföreläggande 
2008/09 hade gjort det även 2006/07. 
I intervjuerna med förvaltningstjänstemän ställdes frågor om i vilken mån 
frånvaro brukar behandlas i nämnden. 
I ett par kommuner menade de intervjuade att nämnden är aktiv och 
efterfrågar uppföljning och statistik över frånvaro och att man gör uttalanden. 
Inte i någon av de besökta kommunerna hade något fall gått så långt som till 
vitesföreläggande. En orsak kan vara att det anses komplicerat och att kommunerna ofta saknar rutiner. I en av de besökta kommunerna har vitesföreläggande som metod diskuterats i nämnden och diskussionerna har blivit fler. 
Den som intervjuades menar att det kan finnas fall där föräldrarna inte har 
gjort allt som de skulle kunna göra och där vite skulle kunna ha effekt. Det 
borde prövas, men än har inget fall i den kommunen gått så långt. 
Fristående skolor ska anmäla till hemkommunen om någon av deras elever
inte fullgör sin skolgång. Samtidigt har den fristående skolan ansvar för att 
göra allt för att få tillbaka eleven till skolan så länge han eller hon är inskriven. Den ansvarige för den fristående skolkoncernen uttryckte åsikten att de 
fristående skolornas ansvar när det gäller skolplikten borde förtydligas. Yttersta 
skolpliktsbevakningen har kommunen men var slutar den fristående skolans 
ansvar? De som blev intervjuade ansåg också att anmälningsvägarna inom
kommunerna ofta är otydliga.

54 3 kap. 15 § skollagen (1985:1100). Med styrelsen för utbildningen avses den nämnd som i 
kommunen ansvarar för skolan, t.ex. barn- och utbildningsnämnden.

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 89

Denna koncern har som rutin att göra en skolpliktsanmälan till hemkommunen efter 20 dagars frånvaro, oavsett skäl. De intervjuade på kommunförvaltningarna var osäkra på i vilken mån de fristående skolor där man hade 
elever anmäler frånvaro. Man har dålig uppföljning och kontroll över om 
rapporteringen fungerar. Detsamma gäller när man har många elever som går i 
skola i annan kommun.

90 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

5

5

Avslutande diskussion 
och slutsatser

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 91

Skolans stora betydelse 
Skollagen anger en ovillkorlig rätt för alla barn med skolplikt att få tillgång till
utbildning. För att inga barn skall gå miste om denna rättighet innehåller skollagen bestämmelser, dels en skyldighet för kommunerna att se till att alla barn 
får den utbildning de har rätt till, dels ett ansvar för barnets vårdnadshavare att 
se till att barnet fullgör sin skolgång. 
Den här rapporten handlar om när barn inte får sin rätt till utbildning tillgodosedd vid långvarig ogiltig frånvaro. Den handlar om orsaker till att elever 
är långvarigt frånvarande och om vad skolan måste göra för att förhindra att
frånvaro uppstår eller blir långvarig. 
Intervjuerna både med skolföreträdare och med elever som själva har erfarenhet av långvarig frånvaro visar att det ofta är elever med en svår livssituation 
som blir långvarigt frånvarande. I studien är de elever som intervjuats utvalda 
just för att de haft en omfattande frånvaro. Alla de elever som trots en svår 
livssituation går i skolan och för vilka skolan är en fristad som ger struktur, 
livsmod och framtidshopp – dessa elever har inte intervjuats. Studien fokuserar 
på frånvaro, men även i dessa berättelser framgår skolans enorma betydelse i 
elevernas liv. Det berättelserna förmedlar är inte behov av ytterligare reglering 
utan behov av att någon eller några ser, lyssnar och gör något.

Frånvaro – en rimlig utväg? 
För en elev i en svår livssituation kan skolan erbjuda hopp, gemenskap, förtroendefulla vuxna, arbetsglädje. Om eleven inte uppfattar att skolan erbjuder något 
av allt detta eller när det inte räcker, då kan det hända som står i fokus för den 
här studien: Skolfrånvaro. Utifrån flera av elevernas berättelser går det att förstå 
varför de inte gått i skolan med tanke på deras livssituation. Det kan faktiskt ses 
som helt adekvata reaktioner på de orsaker som de framför i sina berättelser. 
Om vuxna hamnar i kris kan de bli sjukskrivna. Alla barn finns i skolan, 
med alla sina problem. Vissa barn är i kris. Några av dessa reagerar med frånvaro. Andra kanske inte gör sig synliga på samma sätt, men många klarar trots 
närvaro inte av att uppnå målen. Åter andra klarar skolan av att stödja och 
hjälpa, kanske inte ensam, men i samverkan med andra instanser. Skolan är 
viktig, kanske tom särskilt viktig för elever som har en besvärlig social situation, men skolans uppdrag är självfallet ibland mycket svårt. 
De flesta av de elever som intervjuats är socialt utsatta. Av intervjuerna med 
skolpersonal framgår att många andra elever med stor frånvaro är i samma 
situation, även om frånvaro förekommer också bland elever som inte alls har 
den familjebakgrunden. Det är sällan en orsak till frånvaron utan en kombi92 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

nation av många sammanvävda orsaker, där flera av orsakerna har sin grund 
i skolans miljö och skolans arbetssätt. Att elevernas besvärliga livssituation av 
skolorna lyfts fram som en huvudorsak till skolfrånvaro visar att skolan har 
svårt att klara av att möta dessa elever när de får skolrelaterade problem.55 Det 
kan vara så att skolan har lättare att bemöta andra elevgrupper med andra bakgrunder. Om dessa upplever kränkningar eller har behov av särskilt stöd möts 
de på ett sätt så att de inte reagerar med frånvaro. 
Oavsett orsak till frånvaron är situationen med långvarig frånvaro en 
påfrestning för såväl eleven som de närstående. Därför är det viktigt att 
erbjuda stöd och hjälp tidigt. Skolan har ansvar för att utforma undervisningen så att den fungerar för alla, även för elever i behov av särskilt stöd. Det 
handlar också om bemötande och förhållningssätt. Men skolan kan inte och
ska inte klara alla problem själv utan kan ibland behöva hjälp av andra aktörer 
som socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin. Däremot har skolan ett 
stort ansvar när det gäller att upptäcka och reagera på alla signaler på att eleven 
inte mår bra. En sådan signal är ett frånvarotillfälle utan giltigt skäl.

Omfattningen av långvarig frånvaro 
Fullständig frånvaro 
Ungefär 1 600 elever hade i slutet av vårterminen 2009 varit helt frånvarande 
från obligatoriska skolan i minst en månad. Det är samma antal som i motsvarande undersökning två år tidigare men i förhållande till elevantalet en något 
litet högre andel eftersom elevantalet minskat mellan åren. Ungefär fyra av 
1 000 elever i de senare årskurserna 7–9 i grundskolan hade varit helt frånvarande i minst en månad. Långvarig, fullständig frånvaro är i stort sett lika 
vanligt förekommande i fristående som i kommunala skolor. 
I Skolverkets tidigare undersökning av långvarig ogiltig frånvaro fanns vissa farhågor om att uppgifterna om frånvarons omfattning var underskattade eftersom 
många kommuner inte kunde ange hur många elever som var långvarigt frånvarande.56 Frånvarons omfattning totalt uppskattades. Svarsfrekvensen är bättre 
i denna undersökning, vilket indikerar att frånvarokontrollen på kommunnivå
förbättrats. Intervjuerna i några kommuner och kommentarer i enkätsvaren 
visar också att många kommuner de allra senaste åren har infört IT-baserade 
frånvaroregistreringssystem för att underlätta administration och uppföljning.

55 Detta uppmärksammades även i Myndigheten för skolutveckling (2005). ”Elever som behöver stöd men får för lite”. Skolverket, beställningsnr U04:075. 
56 Skolverket (2008 a).

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 93

De samstämmiga uppgifterna om den långvariga fullständiga frånvarons 
omfattning i de två undersökningarna gör att informationen förefaller trovärdig. I förhållande till alla elever som finns i obligatoriska skolan kan problemet 
förefalla litet, ungefär fyra elever av 1 000 i de högre årskurserna 7–9, ungefär 
en elev av 1 000 räknat på elevantalet i hela obligatoriska skolan. Men med
tanke på vad frånvaron innebär för var och en av de 1 600 eleverna och för 
deras fortsatta möjligheter i livet är problemet inte litet utan tvärtom allvarligt. Skolan måste uppmärksamma och i samverkan med andra göra allt för 
att stödja dessa elever så att de kommer tillbaka till en fungerande skolgång. 
Samhällsekonomiska överslagsberäkningar visar att det även för samhället är 
lönsamma ekonomiska investeringar att genomföra insatser så att eleverna
slutför skolan – förutom de vinster det innebär för den enskilda eleven.57 
Resultaten av enkätundersökningen visar att långvarig frånvaro bland skolpliktiga barn förekommer inte bara i grundskolan utan i ungefär lika hög grad 
i obligatoriska särskolan. Noggrann uppföljning och kontroll och stödjande 
insatser behövs därför lika mycket i särskolan som i grundskolan.

Omfattande ströfrånvaro 
Enkäten till kommuner och fristående skolor visar att mer än 12 000 elever 
hade återkommande ströfrånvaro under minst två månader i slutet av läsåret 
2008/09. Det är nästan dubbelt så många som enligt svaren på motsvarande 
enkät två år tidigare. Eftersom ingenting i intervjuerna med skolor och förvaltningar tyder på en dramatisk ökning av den långvariga ströfrånvaron och inte 
heller kontroller med ett antal kommuner som redovisat stora ökningar tyder på 
detta, måste den stora ökningen tolkas som att siffrorna i den förra undersökningen var kraftigt underskattade. Kommuner har sedan denna undersökning 
blivit mer uppmärksamma på frånvaroproblematiken och fler kommuner har
skaffat administrativa system eller rutiner så att de kan följa upp och redovisa 
frånvarons omfattning. Omfattande ströfrånvaro måste bedömas vara ett ännu 
mycket större problem än vad som framkom i den tidigare undersökningen. 
Även om det fortfarande finns osäkerhet om storleken på den återkommande ströfrånvaron, visar siffrorna på ett stort problem som skolan måste ta 
tag i. Bakom frånvaron finns olika svårigheter – skolrelaterade och ofta dessutom familjerelaterade. Alla intervjuer, även med elever som tidigare haft en 
omfattande frånvaro, visar hur viktigt det är att sätta in insatser tidigt för att förhindra att frånvaron blir långvarig. Ströfrånvaro får inte utvecklas till fullständig 
frånvaro, då blir situationen ännu svårare att lösa, både för skolan och för eleven.

57 Nilsson I., Wadeskog A. En socioekonomisk analys av Skolverkets samverkansprojekt. Skolverkets webbplats, http://www.skolverket.se/sb/d/2836/a/16305 (2010-03-08)

94 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Ledigheter 
En bidragande orsak till stor frånvaro är ledigheter av olika slag. Förutom den 
långvariga ogiltiga frånvaron redovisar kommuner och fristående skolor att 
drygt 11 000 elever i obligatoriska skolan varit frånvarande i mer än två veckor 
under läsåret 2008/09 därför att de beviljats ledigt. Enligt enkätresultaten 
avslår kommuner och fristående skolor sällan begäran om mer än tio dagars 
ledighet, även om grundskoleförordningen anger att det ska finnas synnerliga 
skäl för att styrelsen för skolan ska bevilja så lång ledighet. Enligt enkäten 
avslogs begäran i ungefär 10 procent av fallen, men enligt intervjuerna i några 
av skolorna och förvaltningarna innebär det ofta att besluten inte följs, man tar 
ledigt ändå. 
Av några kommuners kommenterar i enkäten framgår att man försöker vara
restriktiv när det gäller att bevilja långa ledigheter och att man arbetar på att
få föräldrarnas förståelse för skolarbetets vikt och att det därför måste krävas 
just synnerliga skäl – dit semesterresor inte kan räknas – för att ledighet ska 
beviljas. Andra kommuner och skolor förefaller ha en liberalare tolkning och
menar att det kan vara berikande för eleven även med t.ex. längre semesterresor. Skillnaderna mellan kommunerna tyder på bristande likvärdighet – skäl 
som accepteras i en kommun godtas inte i en annan kommun. 
All frånvaro innebär en risk för att eleven kommer efter i skolarbetet och 
får svårigheter att ta igen det han eller hon förlorat. Även om vårdnadshavaren 
tar på sig ett stort ansvar för att stödja eleven att komma i kapp, måste skolan 
i praktiken ge särskilt stöd om det uppkommer svårigheter på grund av de förlorade inlärningstillfällena. Det kan därför finnas anledning för huvudmännen 
att kräva större respekt för skolarbetet och synnerliga skäl för att bevilja längre 
ledigheter.

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 95

Att förhindra frånvaro 
Det lustfyllda lärandet 
Skolans arbetsmiljö kan motverka eller bidra till att frånvaro uppstår. Undervisningen måste utformas så att samtliga elever inkluderas så långt som bara 
är möjligt och den måste vara anpassad efter elevernas förutsättningar och 
behov. Läraren måste försäkra sig om att alla elever förstår, upptäcka om elever 
inte hänger med eller om de kommer efter och i så fall ta reda på varför.58 Om 
problemen är stora får läraren ta hjälp, av andra personalgrupper inom skolan 
eller ibland av utomstående aktörer. 
I flera av elevintervjuerna framkommer att inlärningssvårigheter, som man inte 
tycker att man fått tillräcklig hjälp med, varit en bidragande orsak till att frånvaron uppstod. Kränkningar och trakasserier nämndes också i några av intervjuerna 
liksom skoltrötthet, otrivsel, koncentrationssvårigheter. Skolrelaterade orsaker förefaller sällan ensamma vara orsak till frånvaron, men i kombination med problemen 
utanför skolan leder vantrivseln och utanförskapet i skolan till frånvaro. 
Skolan har ett stort ansvar. Den kan vara en positiv kraft i en problemfylld 
tillvaro i övrigt, en miljö där eleven känner tillit och får glädjen att känna att 
han eller hon lyckas. Lärarens betydelse kan inte nog betonas. Undervisningen 
behöver läggas upp så att den passar varje elev, läraren måste bemöta sina elever 
respektfullt, utgå från det positiva hos eleven och förstärka det som är bra. För 
att lyckas i detta utmanande arbete måste lärare som arbetar med elever som 
har stor problematik få stöd. 
Nya, flexibla lösningar på undervisningssituationen kan vara en förutsättning för vissa elever. Det kan ibland vara nödvändigt att acceptera okonventionella lösningar, som ibland säkert kan vara kostsamma. Men det handlar inte 
om många utan om enstaka elever. Som investering, för att förhindra framtida 
större kostnader, är ganska stora resursinsatser ekonomiskt försvarbara. Skolmisslyckanden redan i obligatoriska skolan kan på lång sikt bli kostsamma för 
både individen och samhället. 
Ämnet idrott och hälsa förefaller vara en särskild utmaning när det gäller att
förhindra ogiltig frånvaro. Intervjuerna både med eleverna och med skolföreträdarna visar att ströfrånvaron är störst från lektioner i idrott och hälsa och att 
långvarig frånvaro kan starta där. Hur ämnet idrott och hälsa läggs upp, t.ex. 
schemaläggs, eller hur omklädningsrum och övervakning ser ut behöver många 
skolor analysera bättre.

58 Jämför forskningen om vilka faktorer i skolans inre arbete som generellt påverkar resultaten 
i grundskolan; Skolverket (2009 e). ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” Kunskaps 
översikt. Beställningsnr. 09:1127.

96 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

”Hemundervisning” förefaller ofta komma på tal om eleven skolvägrar. Det 
nämndes i intervjuerna i flera skolor som en lösning man prövat vid omfattande skolfrånvaro. Särskild undervisning i hemmet får dock aldrig vara en 
lösning, inte heller distansundervisning.59 Särskild undervisning är avsedd för 
situationer då eleven på grund av sjukdom eller liknande skäl under längre tid 
inte kan delta i vanligt skolarbete.60 Det kan erbjudas i en nödsituation, för att 
bibehålla kontinuiteten under en utredning tills man hittat en fungerande lösning, men kan inte vara den långsiktigt permanenta lösningen.

Good practices 
All interviewed school and management representatives agree on the importance of early 
detection and early efforts to prevent the absence of growth and becoming 
extensive and prolonged. It may start with late arrivals or with beach weather. The student may avoid a particular teacher or certain subjects. It continues 
with more occasions, which become days. This requires the school to detect immediately 
and respond quickly. The earlier the school responds, the easier it is to get 
back to school and to take back knowledge slots. 
The results in the study indicate that the mainists have more attention to the problem of absence now compared with the previous survey two years ago. You have been able to answer the questionnaire’s questions to a greater extent
if the extent of absence and more municipalities has recently introduced or is 
in the process of introducing administrative systems for absence monitoring. Attention to the absence, the extent of the question and the school and the municipality to 
clarify the extent of the problem is likely to involve more 
and take action to reduce the absence. It is in any 
case the experience of a municipality as an early-minded area. However, the fact that the 
principals are more aware of the extent of the absence seems to 
have not yet resulted in a lower absence, according to the survey results from the two investigations of the Swedish National Agency for Education. 
In addition to careful attendance, good routines mean that on each
school is an action plan for the absenteeism, ie routines and practices 
that are followed and followed up. The interviews show that such is not available everywhere and if 
it is not clear that the routines are complied with. The class teacher or mentor 
, of course, has the greatest opportunity to detect absenteeism early and contact the 
student and the home directly . It also seems to be the write-down or unwritten 
rule number one that applies to all schools. If a call is not enough 
to overcome the absence and the reasons behind it, it must be clear

59 National Agency for Education (2008 c) 
60 10 ch. Section 3 of the Act

Skolfavvaro and the way back 97

school how the future will be. The role of the student health, principal, possibly 
school conservatives should be specified so that everyone knows what is expected. It 
is also not enough with an action plan and procedures, the principal must also follow 
up that they are really respected.

Measuring 
In school, and most of all, for students in a difficult life situation, the 
treatment and personal contact are many times crucial in order to 
ease problems and avoid school difficulties. There must be at least 
one person whom the student trusts and has a trustworthy relationship with. The fact that the school 
works after all in an otherwise tangible life often accompanies 
someone in school who sees and understands. Being seen and feeling important 
strengthens self-esteem and self-esteem, which promotes school presence. In all interviews – with school attendants, administrations and students with their own 
experiences of absence – the response is returned as a very important
factor to avoid absence or return students from absence.

Samarbete med hemmet 
Intervjuerna med elever som haft en omfattande skolfrånvaro visar att många 
av dem har en svår livssituation. Att en elev har det svårt behöver skolan 
upptäcka tidigt. Det får inte komma som en överraskning när eleven stannar 
hemma. 
Intervjuerna med eleverna visar hur viktigt bemötandet är även när det 
gäller samtal med och om familjen och familjeförhållandena. Ett par av de 
intervjuade eleverna hade varit med om, som de upplevde det, ett integritetskränkande borrande i deras familjeförhållanden, ett utfrågande som de inte 
uppfattade hängde ihop med skolsvårigheterna. Utgångspunkt för skolan bör 
vara skolarbetet och vid skolfrånvaro, orsakerna till frånvaron. 
Men god kontakt med föräldrarna är i regel en förutsättning för att kunna 
lösa problem kring skolsvårigheter. Erfarenheterna hos alla intervjuade i skolor 
och förvaltningar är att alla föräldrar är måna om att det ska gå bra för deras 
barn i skolan. Skolan måste involvera föräldrarna, innan problem uppstår, och 
föräldrarna måste bli bemötta på ett sådant sätt att de känner att skolan ser
dem som en resurs och inte skuldbelägger vare sig barn eller föräldrar. I intervjuerna med skolföreträdare som arbetat i verksamheter för elever som återkommit efter långvarig frånvaro poängterar alla hur viktigt det är med positiva 
kontakter, dvs. att skolan tar kontakt med hemmet inte bara vid problem. 
Finns anledning att misstänka att eleven far illa är skolan skyldig att omedelbart göra en anmälan till socialtjänsten. Men även om förhållandena inte är 
sådana att eleven far illa, kan skolan behöva stöd och hjälp av socialtjänsten.

98 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Skolans uppdrag är tudelat. Verksamheten ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling 
till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.61 Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppdrag men det kan inte särskiljas från uppdraget att 
främja elevernas harmoniska utveckling. En förutsättning för att en elev ska
kunna lära sig är att eleven mår bra. Skolan kan inte lösa alla de problem som 
uppkommer i en ung människas liv, men skolan måste kunna upptäcka och 
ta reda på varför eleven inte mår bra. De skolrelaterade problemen kan skolan 
själv lösa. För andra insatser som kan behövas måste skolan samverka med 
andra – socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin – innan barnet far illa, 
redan när barnet riskerar att fara illa. Erfarenheterna från samverkansuppdraget är bland annat att samverkan måste vara kontinuerlig och inte ske endast 
genom akuta insatser och vid enstaka tillfällen.62

Organisation 
Den långvariga ogiltiga frånvaron ökar markant i de senare årskurserna i 
obligatoriska skolan. För många elever innebär övergången till årskurs 7 (eller 
6) byte av skola med en helt annan organisation och miljö: Fler lärare, många 
lärarbyten, nya kamrater, flera olika klassrum, fler ämnen och striktare uppdelning av tid mellan olika ämnen, större skola. Många av eleverna som intervjuats befinner sig vid intervjutillfället i små skolor i små undervisningsgrupper 
där bemötande och kontakter är mycket personliga. Många av eleverna vittnar 
om att problem som kanske fanns redan i de tidiga skolåren blev övermäktiga i 
årskurs 7, 8 eller 9 med frånvaro som följd. Organisationen, den mer opersonliga miljön och kraven på egen planering och eget ansvarstagande klarade man 
inte av i en tillvaro som ändå var problemfylld. 
I flera av intervjuerna i 7–9-skolor påpekas att samarbetet med de överlämnande skolorna borde vara bättre. Problem som blir akuta i de senare årskurserna kunde kanske skönjas redan tidigare och skulle enklare ha kunnat lösas 
då. Det har inte varit möjligt i den här studien att t.ex. studera om F-9 skolor
(skolor med elever från förskoleklass till årskurs 9) är bättre på att förhindra 
att långvarig frånvaro uppstår än 7–9 skolor. Enligt flera av den intervjuade 
skolpersonalen har i varje fall små skolor lättare än stora skolor att bevaka att 
frånvaro upptäcks tidigt och att åtgärder sätts in. Småskaligheten i en liten 
skola är i sig en skyddande faktor mot frånvaro menar de.

61 1 kap. 2 § skollagen 
62 Skolverket (2009 a).

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 99

Determine the Causes of Absence The 
reasons behind the absence must be thoroughly investigated and lead to concrete 
changes. An imaginative experience reports an interviewed coordinator for 
an activity to return pupils to school after long term absence. She 
believes that schools usually react in the absence and call for repeated meetings 
between parents and school staff. But the meetings do not lead to any concrete 
changes but stop at “signal meetings”, ie. conversations about the risks of 
absence and appeal and requests for the student and the guardian to 
improve the presence.63 Also the analysis of a number of supervisory decisions, where municipalities
criticized for violating pupils’ right to education, shows that it often fails 
to investigate the causes of the absence and that the actions 
taken are therefore not giving results.64 The General Council’s advice “For work with 
action programs” emphasizes the importance of the school acquiring a sufficient basis 
for understanding the student’s needs and why the student has difficulties.65 
In the investigation work it is important that the parents and students’ views 
are taken seriously. Good relationships are a prerequisite for success and such relationships must be created if they are not already available. It may not be the first to 
say that is the reason behind the absence, the prerequisite for being able to talk about it
The difficult problem is that there is a trust and trustworthy relationship. 
It is hardly possible to expect a student who has been absent absent to return to the exact same working environment as before. The teaching situation must probably change based on a thorough investigation of the 
causes of absence, both in school and outside the school.

Elevhälsans roll 
Elevhälsan har en viktig roll för att bevaka elevers hela skolsituation och då 
särskilt för elever i svåra personliga eller familjerelaterade omständigheter. 
Intervjuerna visar dock att elevhälsans ansvar ofta är otydligt. Alla skolor har 
inte tillgång till en kurator. Elevhälsan blir inte alltid involverad när elever 
har omfattande frånvaro. I elevernas berättelser lyser elevhälsan oftast med sin 
frånvaro och har bara i något enstaka fall haft positiv betydelse för skolgången 
och närvaron. En elevhälsa som arbetar förebyggande och som tillsammans 
med övriga på skolan samarbetar om elevernas hela skolsituation finns således 
inte överallt. Elevhälsans ansvar behöver tydliggöras och utvecklas på många 
håll, för att bli en positiv kraft som medverkar till att frånvaro förhindras.

63 Möllås, G (2009). 
64 Skolverket (2008 a). 
65 Skolverket (2008 b).

100 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Beredskap om något inträffar – samverkan med andra 
instanser 
Enkätsvaren visar att två av tio kommuner inte har någon särskild beredskap 
för att stödja skolorna om elever blir långvarigt frånvarande. Av elevintervjuerna framgår att bakom frånvaron kan finnas svåra problem. Eleverna finns i/ 
ska finnas i skolan varje dag, vilket innebär att alla problem hamnar där och
medför att skolan ibland får ett omöjligt uppdrag. Skolan kan inte ensam förväntas klara alla svårigheter: Man måste ibland samverka, med socialtjänsten 
och även med barn- och ungdomspsykiatrin. 
Erfarenheterna från skolintervjuerna är att skolan ibland upplever att 
förväntningarna på dem från socialtjänsten är orealistiska. Intervjuer med 
socialtjänsten skulle förmodligen visa samma sak: Skolan kan ha orealistiska 
förväntningar på dem. Det är viktigt att socialtjänstens ansvar i förhållande 
till skolans är tydliggjort och känt. En bra och fungerande samverkan mellan socialtjänsten och skolan är dock inget som enkelt kan åstadkommas när 
ett besvärligt fall inträffar. Samverkan bygger på relationer, samsyn, kunskap 
om varandras kompetenser och ansvarsområden.66 Den måste vara etablerad 
och måste underhållas och pågå fortlöpande för att fungera när gemensamma, 
samtidiga insatser krävs. 
Arbetet på skolorna är dock allra viktigast: Det är här alla elever finns och 
de behöver stöd och hjälp varenda dag. En erfarenhet från Skolverkets samverkansuppdrag är att skolnärvaroteam i någon form visade sig vara framgångsrika i arbetet med stor ogiltig frånvaro.67 I flera av de besökta kommunerna 
finns också skolnärvaroteam med liknande uppbyggnad och struktur. I teamen 
ingår pedagogisk personal, personal från elevhälsan och på vissa håll personal från socialtjänsten. I en av de besökta kommunerna hade teamet – som 
bedömdes som framgångsrikt – ändå dragits in det senaste budgetåret på 
grund av besparingskrav.

Notification to the Board 
If a student is absent without valid reason and the student’s guardian does not 
do what they can for a few students to attend school, the matter shall be dealt with in the committee and the guardian may be informed. The notification to the board is thus 
an obligation, but occurs very rarely. 
The question is why the cases were not reported to the board. Some municipalities 
are likely to find it difficult, others do not believe that the process of knowing 
is effective. It is of course also so knowing is a last action, when all 
66 the National Agency for Education (2009 a). 
67 National Agency for Education (2009 a).

Skolfavvaro and the way back 101

Other opportunities to correct the absence are exhausted. Some municipalities have attached to the questionnaire their procedures for absence management, and in some 
of them there are clear procedures for when and how to report to the board. 
Because school legislation is clear, invalid absence is to be dealt with in the board, 
and testimony is a measure to be taken if circumstances are 
such that custodians could do more, many municipalities should review 
their routines to address absenteeism in the committee.

Conclusions 
Long-term invalid absence is a complex phenomenon.68 There are seldom simple 
solutions to it. Rather, there is a long list of causes, symptoms and warning signals that can lead to an even longer list of long-term and short-term strategies 
to defeat the phenomenon.69 However, this study shows that there are a number of 
conditions in the school that benefit from attendance and is important for 
returning students with absenteeism issues.

Arbetsmiljön central 
Arbetsmiljön i sig är betydelsefull för att motverka eller bidra till att frånvaro 
uppstår. Att undervisningen är utformad så att den passar eleverna, att det är en 
förtroendefull relation mellan elever och lärare och att det finns ett positivt samarbete med hemmen främjar närvaro. Om det uppkommer fall av långvarig frånvaro är det viktigt att skolan utreder de bakomliggande orsakerna till frånvaron 
innan man beslutar om åtgärder. Det förefaller som om skolor har en tendens att 
i första hand förlägga orsakerna till frånvaron hos eleven eller i elevens hem. Men 
många av orsakerna är skolrelaterade och kräver åtgärder i skolan. 
Elevhälsans roll och ansvar i arbetet mot frånvaro behöver förtydligas och 
utvecklas på många skolor. Samverkan inom skolan kan behöva förbättras. 
Skolnärvaroteam i någon form har visat sig vara framgångsrika i arbetet med 
ogiltig frånvaro. 
Flertalet av de intervjuade eleverna går på det individuella programmet. De 
upplever att IV är en positiv miljö med flexibilitet i arbetssätt, goda relationer
och noggrann närvarokontroll. 
Den ogiltiga frånvaron förefaller vara störst i ämnet idrott och hälsa. Hur 
68 Southwell, Neil (2006); Zhang, Ming (2007). “School Absenteeism and the implementation of Truancy – Related Penalty Notices”. I Pastoral Care. December 2007, Wilson, V. 
(2008) et al. “Bunking off: the impact of truancy on pupils and teachers. I British Educational Research Journal. Vol 34, No 1 February 2008, pp. 1-17. 
69 Reid, Ken. (2002). Truancy, short and long-term solutions. London Routledge.

102 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

idrott och hälsa schemaläggs, hur undervisningen bedrivs eller hur omklädningsrum och övervakning ser ut behöver många skolor analysera bättre.

Noggrann frånvarouppföljning 
Kommunerna har bättre kunskap år 2009 om hur många elever som var 
långvarigt ogiltigt frånvarande än 2007 i motsvarande undersökning. Det är 
positivt, eftersom fungerande rutiner för frånvaroregistrering och frånvarouppföljning är nödvändigt för att undvika att enstaka ströfrånvaro leder till 
omfattande och långvarig frånvaro. Arbetsgången i skolan vid frånvaro måste 
dessutom vara känd och rektor måste följa upp att den efterlevs. Alla intervjuade i skolor och förvaltningar betonar betydelsen av goda rutiner och snabba 
insatser för att undvika frånvaro, ändå vittnar elevernas berättelser liksom 
omfattningen av den långvariga frånvaron att detta alltför ofta fallerar. 
Ogiltig frånvaro förekommer även i särskolan, så goda rutiner för frånvarouppföljning är lika viktigt där som i grundskolan.

The Importance of Collaboration 
Many of the students with a grossly invalid absence have a difficult life situation 
that the school can not solve and which is also not the job of the school to solve. 
In order to investigate and find effective solutions to a complex problem, there must be preparedness and an organization for cooperation between 
school, social services and child and adolescent psychiatry. Collaboration is not enough when something happens, collaboration must be established before and 
must be maintained and ongoing continuously to work when joint, 
simultaneous efforts are required. 
The results of the collaborative assignment indicated a need for review 
of how the constitutions are synchronized for school, social services, police and
health care based on the most vulnerable children and adolescents.70 The 
National Agency for Education will cooperate with the investigation “Deferred Children in Education” (U 
2009: 05), which is responsible for assessing the need for constitutional changes.

Application of law and regulation 
School legislation is clear, invalid absence shall be dealt with in the committee and 
guardians who have not done what they can to prevent invalid absence shall be 
put to the test. It rarely occurs. All possible efforts must 
obviously only be done in order to voluntarily achieve a solution. Many 
70 National Agency for Education (2009 a).

Skolfavvaro and the way back 103

kommuner kan dock behöva se över sina rutiner för när frånvaro ska behandlas 
i nämnden. 
Beviljad ledighet från obligatoriska skolan i mer än tio dagar är mycket 
vanligt men skiljer sig åt mellan kommuner. Skillnaderna mellan kommunerna 
tyder på bristande likvärdighet – skäl som accepteras i en kommun godtas inte 
i en annan kommun. Många kommuner och fristående skolor kan behöva 
analysera sin tolkning av synnerliga skäl för att bevilja ledighet.

Huvudmännens ansvar 
Många av de betingelser som nämns här som väsentliga för att förhindra 
ogiltig frånvaro är generella och bidrar till trivsel och goda resultat för elever
i gemen. De flesta av faktorerna är dessutom väl kända och finns i många 
fall redan reglerade i skollagen, läroplanen och skolförordningarna. Frågan är 
varför de behöver upprepas och påtalas på nytt? Varför fungerar inte utformningen av undervisningen, den omedelbara frånvarouppföljningen, den allsidiga utredningen av orsakerna till svårigheter eller samverkan inom skolan och 
med andra aktörer som det är avsett? 
En orsak kan vara att det upplevs som svårt. Inte bara problematiken bakom 
frånvaro är komplex utan också samspelet mellan skolans personal och eleven 
och elevens föräldrar. Skolpersonalen behöver många olika kompetenser, 
t.ex. för att tolka tidiga tecken på svårigheter, man behöver tid, engagemang, 
kunskaper om hur olika barn lär sig etc. Rektor, elevhälsa och annan personal 
inom skolan måste samarbeta och ha gemensamma mål. Ibland behövs samverkan med utomstående aktörer. Uppdraget är givetvis svårt ibland. Men t.ex. 
noggrann frånvarouppföljning som möjliggör tidiga insatser bör inte vara svårt 
att åstadkomma. 
En annan orsak kan vara att skolan upplever att problemen finns hos eleven 
och hemmet och att det därför inte är skolans ansvar. Men uppdraget är tydligt: Skolan har ansvar för att alla elever får sin rätt till utbildning tillgodosedd. 
Huvudmännen, dvs. kommuner och ledningen för fristående skolor, har 
ytterst ansvaret för skolpliktsbevakningen, dvs. att alla elever inte bara är 
skolplacerade utan också går i skolan. Skolverket vill därför uppmärksamma 
huvudmännen på detta ansvar och deras skyldighet att ge verksamheterna 
förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete.

104 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

References 
BRIS report 2010. “Let the children speak! And take them seriously! About 
government contacts, school, mental health and boys. “Available at: 
http://www.bris.se/?pageID=230 (2010-03-08) 
Danermark B., Germundsson P., Englund U., Lööf K . Collaboration about children 
who are ill or are at risk of danger. A formative evaluation of collaboration between 
school, social services, police and child and adolescent psychiatry. Örebro University, 
Health Academy. Appendix to the Swedish National Agency for Education’s Report to the Government Reporting the 
assignment to allocate funds for cooperation projects in the primary and secondary schools. Available on Skolverket’s website www.skolverket.se/publications.
Henriksson, Carina (2009). Classroom Refugees. Educational situations and 
relationships in the classroom. Lund: Student literature. 
Karlberg, Martin and Sundell, Knut (2004). SKOLK – Healthy protest or risk behavior? Research and Development Unit, Stockholm, R & D Report 2004: 1. 
Kumar, R et.al. (2008) “Association Between Physical Environment of Secondary Schools and Student Problem Behavior”. I Environment and Behavior. 
Volume 40 Number 4. July 2008 pp.455-486. 
Lodalen, Mian (2008). Daughter’s daughter. Stockholm: Bokförlaget Forum. 
Martinsson, Harry (1950). The nostrils flower. Stockholm: Albert Bonniers 
forlag AB. 
School Development Agency (2005). “Students who need support but receive for
a little”. School Administration: Order no. U04: 075 
Möllås, G (2009). “This idle encounter. A study of how communication 
and interaction constitutes secondary school practice. “Jönköping University. 
Dissertation Series No 8: 2009. 
Nilholm, Claes (2003) Inclusion of pupils in need of special support – What 
does it mean and what do we know? School Development Agency: Research in Focus. 
Report No. 28. 
Nilsson I., Wadeskog A. (2009). A socio-economic analysis of Skolverket’s collaborative project. Skolverket’s website, http://www.skolverket.se/ 
sb / d / 2836 / a / 16305 (2010-03-08). 
Reid, Ken. (2002). Truancy, short and long-term solutions. London Routledge.
National Agency for Education (2008 a). Right to education. About students who do not attend school. 
Report No. 309.

Skolfavvaro and the way back 105

National Agency for Education (2008 b). General advice and comments. For work with action programs. Order no. 08: 1036. 
National Agency for Education (2008 c). Distance education for pupils in elementary school and upper secondary school. Order no. 08: 1049. 
National Agency for Education (2009 a). Experiences of interaction between children and young people who are ill 
or risk being ill. Order No. 10: 1152. 
National Agency for Education (2009 b). The power of cooperation. Order no. 09: 1110th 
National Agency for Education (2009 c). School and Asperger’s Syndrome. Experiences from school staff 
and researchers. Report No. 334. 
National Agency for Education (2009 d). Discriminated, harassed, violated? Children, students and 
students’ perceptions of discrimination and harassment. Report No. 326.
National Agency for Education (2009 e). “What impacts the results in Swedish elementary school?” Knowledge 
overview. Order no. 09: 1127th 
National Board of Health, School of Education Development, Rikspolisstyrelsen (2007). 
Strategy for collaboration – around children and young people who are ill or risk to be ill. 
Social Security, article number: 2007-123-31 
Southwell, Neil (2006) “Truants on truancy – a badness or valuable indicator 
of unmet special educational needs?” In the British Journal of Special Education. 
Volume 33. Number 2. 
Wilson, V. (2008) et al. “Bunking off: The impact of truancy on pupils and 
teachers. In the British Educational Research Journal. Vol 34, No 1 February 2008, 
pp. 1-17.
Zhang, Ming (2007). “School Absenteeism and the implementation of 
Truancy – Related Penalty Notices”. In Pastoral Care. December 2007.

106 Skolfavvaro and the way back

Appendix 1 
Interview Guide – Students 
How did your school absence start? 
How did you stop going to school? 
How long were you away? 
What did you do during your away game? 
Where were you? With whom / who? 
How much contact did you have with the school? 
How did the school act when you left? 
What did the school staff do? 
What had to be done instead? 
Was there anything that could have been improved in your school situation? 
How did your relatives and those you live with (parents, siblings, relatives, 
comrades, etc.) act when you left school? 
How are you returning to school?
Did the school do something that made you return? What did they do? Who did it? 
How was it done? What did you think about it? 
What support did you get from school when you came back? 
What does your school situation look like now? 
How do you look at your future?

Skolfoffvaro and the way back 107

Intervjuguide – skola 
Beskriv skolan lite kort. 
Hur registreras frånvaro? 
Hur följs frånvaro upp? 
Har skolan erfarenheter av elever som är mycket frånvarande? (Av ströfrånvaro, 
elever som är i skolan men inte går på lektioner, fullständig frånvaro?) 
Beskriv några olika fall. Vad har varit lyckat för att förhindra/få tillbaka eleverna 
från frånvaro? Vilka är hindren? Provade skolan andra insatser under tiden frånvaron 
pågick som inte fungerade? 
Vilken personal jobbar med ”frånvarobekämpning”? 
Hur har skolan samarbetat med föräldrar/vårdnadshavare i de olika fallen? 
Är det problem med frånvaro i särskolan? 
Kan skolan få extern hjälp, t.ex. från förvaltningen, vid komplicerade fall av frånvaro? 
Av vem, vilken hjälp, vilka är erfarenheterna? 
Har ni erfarenhet av att föräldrar begär långledigt för sitt barn? 
Annat som vi borde ha frågat om?

108 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Intervjuguide – förvaltning 
Har kommunen ett gemensamt frånvaroregistreringssystem som används 
i alla skolor? Vad registreras, av vem? 
Används systemet för redovisningar av frånvarosituationen? 
Rapporteras och diskuteras frånvarosituationen i nämnden? Har redovisningarna 
lett till något (särskilda insatser, omfördelning av resurser, utbildning…..)? 
Har kommunen dokumenterade rutiner/policydokument för hur skolorna ska följa 
upp elevers frånvaro? 
Har skolornas arbete med frånvarobekämpning följts upp/utvärderats? 
Kan skolan vid komplicerade/svåra fall få hjälp? 
Finns det särskilda verksamheter/särskild personal som jobbar enbart eller 
särskilt med problematiken stor frånvaro? Finns det utvärderingar? 
Hur sker samverkan med socialtjänsten och BUP (eller andra)? 
Vad är viktigast i skolan för att undvika att stor frånvaro uppstår? 
Vad är viktigast för att få tillbaka elever som varit frånvarande? 
Har fall av långvarig frånvaro tagits upp i nämnden? 
Bevakar kommunen eventuell frånvaro hos kommunens elever i fristående skolor? 
Finns det riktlinjer för när elever kan få ledigt från skolan? 
Annat?

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 109

Bilaga 2 
Om enkätundersökningarna 
(Enkätblanketterna återfinns på Skolverkets webbplats www.skolverket.se/ 
publikationer.)

Municipalities The 
survey was addressed to administrations responsible for compulsory school: 40 municipalities and 287 children and education administrations (equivalent). The questionnaire was sent out at the end of April 2009. Answer was requested until June 1 
, but in the dissertation it was foreseen that some municipalities might need longer. In 
this case, we asked that you should contact and inform about when answers could 
be given. Answering the questionnaire was of course voluntary, but in the dissertation it was emphasized how important each answer was for the quality of the survey. 
The survey was sent out as a paper survey. Municipalities that so desired could get the 
survey digitally, as a word file. A letter reminder was sent out in early June
to the municipalities that did not answer and did not communicate when they would answer. 
During August and September, by e-mail, the municipalities who did not 
respond with a response (if they did not announce a later date for the survey response 
) would be reminded twice. The collection took place in early October.

Response rates 
Municipalities

municipal districts

Totally

Number of municipalities / 
municipalities

287

40

327

amount of answers

255

33

288

Response Rate

89%

83%

88%

The response rate is similar in different municipality groups and in different 
size municipalities. The response rate, expressed as a percentage of the proportion of students in the municipalities / 
municipalities that responded, is 87 percent, ie. largely the same as 
the percentage of municipalities / municipalities responded (88%).

110 Skolfavo and the way back

All municipalities / municipalities have not answered all questions in the 
survey, but the internal loss is small. The biggest mistake is the issue of 
invalid strand absence which has lasted for at least two months. Eight municipalities / municipalities (2%) answered “do not know”. In the previous survey in 2007, that proportion was 18 percent.

Measurement point The 
municipalities were asked in the survey to estimate how many students who 
had a major invalid absence in May 2009: complete absence for at least one 
month and repeated absence for at least two months. Municipalities which 
conducted a survey of the absence situation in their schools for 
another period and who did not consider themselves able to carry out a further 
investigation were asked to report the extent of the absence according to the last 
survey and indicate in the survey what time the data were intended. 
18 municipalities have stated that the data for complete absence refers to one
Another time period: a previous month, a previous two-month period, the whole autumn term, the whole academic year or in a case of the previous spring’s spring term. 
35 municipalities / municipality administrations have stated that the data on 
strand absence refers to another period of time, most commonly throughout the academic year or autumn term. 
A longer measurement period may mean that more students may both be absent and return to school, ie that the extent becomes larger than 
if the measurement concerns a shorter period of time. At a measurement point early in the 
academic year, fewer students may be absent compared to later in the academic year, and 
in any case the absence has not been as long. 
The varying measurement periods, of course, entail the absence of data
scope is somewhat less reliable, but the National Agency for Education does not estimate that the magnitude of data on the extent of the absence at national level would be 
significantly different if all municipalities used the measurement date in May 2009.

Definitioner 
Som nämns i avsnitt 3, är det inte en glasklar skiljelinje mellan giltig och ogiltig 
frånvaro. Det som rapporterats som ogiltig frånvaro i enkäten är sannolikt den 
frånvaro som inte intygats som giltig av vårdnadshavaren. 
”Återkommande ströfrånvaro” definierades inte i enkäten annat än med att 
den skulle ha pågått under minst två månader. Hur omfattande frånvaron 
skulle vara i form av antal frånvarotillfällen eller andel av undervisningstiden
definierades inte i frågeformuleringen. Intervjuerna med skolor och kommuner visar att det ofta är många sådana definitioner som aktualiseras när kommuner inför IT-baserade frånvaroregistreringssystem och använder dem för 
uppföljningsändamål. Frågan har därför säkerligen tolkats olika och uppgif-

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 111

terna är osäkra. Ett par enkätsvar har uteslutits i bearbetningen eftersom det är 
uppenbart att frågan tolkats annorlunda än i flertalet andra kommuner (även 
sen ankomst registreras som ogiltig frånvaro i det administrativa systemet och 
har rapporterats som ströfrånvaro.) 
Antalet elever med upprepad ströfrånvaro är mer än dubbelt så stor i 
undersökningen i maj 2009 jämfört med två år tidigare både i kommunala och 
fristående skolor. Ingen av den intervjuade personalen på de besökta skolorna 
uppgav att frånvaroproblemen ökat dramatiskt de senaste åren. Intrycket från 
intervjuerna är att frånvaro är ett problem som alltid funnits och som fortfarande finns, men ett problem som varken ökat eller minskat så avsevärt att det 
upplevs som väsentligt förändrat. Ett mindre antal kommuner som rapporterat 
stora förändringar, och som kontaktats, menar att ökningen i deras kommuner beror på uppgiftslämnandet. Man har en mer noggrann dokumentation 
av frånvaro och tror att de ökade siffrorna beror på underrapportering i den 
förra undersökningen. Intervjuerna visar att många kommuner de allra senaste 
åren infört eller håller på att införa IT-stöd för frånvaroregistreringen. Det kan 
därför vara så att kontrollen av frånvaron eller i varje fall möjligheterna att 
sammanställa uppgifter om frånvaron förbättrats. Sammanställningarna kan
vara noggrannare och alla elever med upprepad frånvaro räknas med, även om 
antalet frånvarotillfällen varit relativt få. Den stora skillnaden i antalet elever 
med långvarig ströfrånvaro mellan 2007 och 2009 skulle i så fall bero på skillnader i huvudmännens rapportering och på brister i uppgiftsinsamlingen. 
Sammantaget är det mer troligt att ökningen i den rapporterade upprepade 
ströfrånvaron utan giltiga skäl beror på uppgiftslämnandet än på en faktisk 
stor ökning. Ströfrånvaron 2007 var sannolikt kraftigt underrapporterad – en
farhåga som också framfördes i rapporten ”Rätten till utbildning”.

Bortfall av skolor 
Många förvaltningar hade inte information om hur många elever som var 
långvarigt ogiltigt frånvarande utan måste samla in dessa uppgifter från skolornas 
rektorer. Åtminstone i några enstaka kommuner lyckades man inte få uppgifter från alla sina skolor, så de uppgifter som kommunen lämnat är eventuellt 
en underrapportering. Det här kan vara ett problem i fler kommuner fastän 
kommunen inte informerat om det (enkäten innehöll ingen fråga om eventuellt 
internt bortfall inom kommunen). Det är dock knappast mer än för enstaka skolor i enstaka kommuner som uppgifter saknas, så bedömningen är att frånvaron 
inte är avsevärt underskattad på grund av bortfall av skolor i kommunsvaren.

112 Skolfrånvaro och vägen tillbaka

Uppräkning av antalsuppgifter till nationell nivå 
I de enkätresultat som redovisas i denna rapport är antagandet att de kommuner och kommundelar som inte besvarat enkäten inte skiljer sig avsevärt ifrån 
de som svarat. Bortfallskommunerna har antagits ha samma svarsfördelning 
och samma andel frånvarande elever som genomsnittet i den kommungrupp 
bortfallskommunen tillhör. De kommundelar i Malmö och Göteborg som inte
besvarat enkäten har således antagits ha samma andel elever med fullständig 
frånvaro respektive ströfrånvaro som genomsnittet för pojkar respektive flickor 
och för årskurserna 1–6 och 7–9 i Stockholm och de kommundelar i Malmö 
och Göteborg som besvarat enkäten.

Fristående skolor 
Var tredje skola med minst 30 elever valdes slumpmässigt ut, totalt 163 skolor. 
Enkäten skickades ut i början av maj 2009 och svar ombads till senast den 
12 juni. Enkäten kunde besvaras anonymt. Det löpnummer som fanns på 
svarskuvertet gjorde att inkomna svar kunde prickas av mot utsändningslistan. 
Efter avprickningen kan ingen enkät härledas till någon viss skola. 
Påminnelser skickades med e-post till skolornas rektorer i augusti och september. I slutet av september påmindes återstående skolor per telefon. Uppgiftsinsamlingen pågick till i början av oktober. 
Svar kom från 131 skolor, dvs. 80 procent svarsfrekvens. Antalet elever i 
fristående skolor var drygt 87 000 i oktober 2008. Antalet i urvalsskolorna var 
28 000 elever. I de skolor som besvarade enkäten gick 22 300 elever. 
I redovisningen i denna rapport har Skolverket antagit att skolorna i bortfallet 
inte skiljer sig från skolorna som svarat och att urvalet är representativt för alla 
skolor. Svaren på enkäten, t.ex. när det gäller antalet fall av ogiltig frånvaro, har 
räknats upp till att gälla alla fristående skolor, dvs. andelen frånvarande pojkar 
och flickor i årskurs 1–6 respektive 7–9 bland skolorna som besvarat enkäten har 
räknats upp så att det svarar mot elevantalet totalt i fristående skolor.

Skolfrånvaro och vägen tillbaka 113

Appendix 3 
Communal group 
division The municipal group division has been prepared by the Swedish Municipalities and County Council. The division into nine groups is based on certain structural features such 
as population size, commuting patterns and business structure . 
Communal groups are: 
Greater cities: (3 municipalities) Municipality with a population exceeding

200,000 inhabitants.

Suburban communities: (38 municipalities) Municipality there more than 50 percent of

The night people commute to work in another municipality. The most common 
outreach objective is to be one of the major cities. 
Larger cities: (27 municipalities) Municipality with 50 000-200 000 inhabitants as well

a township grade above 70 percent.

Commuting municipalities: (41 municipalities) Municipality there more than 40 percent of

The night people commute to work in another municipality.

Glesbygdskommuner: (39 municipalities) Municipality with less than 7 inhabitants

per square kilometer and less than 20,000 inhabitants.

Commodity producing municipalities: (40 municipalities) Municipality with more than 40

percent of the night population between 16 and 64 years, employees in manufacturing and industrial activities. (SNI92) 
Other municipalities, over 25,000 inv: (34 municipalities) Municipality not belonging

to any of previous groups and has more than 25,000 inhabitants.

Other municipalities, 12 500-25 000 inv: (37 municipalities) Municipality not

belongs to any of the previous groups and has 12 500-25 000 inhabitants.

Other municipalities, less than 12 500 inv: (31 municipalities) Municipality 
not belonging to any of previous groups and having less than 12 500 inhabitants.

114 Skolfavo and the way back

REPORT 341 
2010

REPORT 341 2010

all children with no children have not been accommodated. 
This study provides knowledge of causes of invalid 
absence and how schools and administrations work 
to promote attendance and prevent and remedy absence. 
It is through interviews with students who have returned to education after long absence and interviews 
and surveys for school and management staff as the 
problem is highlighted. 
The underlying causes of absence are many 
times complex and do not only touch the school but also

  Skolfrånvaro och vägen tillbaka 

Long term invalidity means that it is entitled to education

the student’s situation in general. However, the school 
spirit’s motivated spirit and teaching design are central to 
avoiding absence. The school can not and is not responsible for 
solving all student problems, but it is the school’s responsibility 
to detect and investigate signals that the student is not 
doing well. Such a signal is an invalid absence opportunity. 
The report refers to staff in compulsory school 
and to officials in administrations and politicians in the committees 
responsible for it. The hope is that the report will 
help municipalities and schools to draw attention to the importance of working procedures for follow-up of absenteeism.

School absence 
and the way back 
Long-term invalid absence in elementary school 
from the student’s, school and management perspective

The Agency

Paul

Paul King is a happily married unschooling dad of two wonderful boys. Currently living in Bali and working his way around the world. He runs the websites www.mypashmina.co.uk www.hammockheaven.co.uk and www.therealrugcompany.co.uk.

You may also like...

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *